Hur
Virsbo kyrka byggdes
Av Bengt Antonson, 2012-11-25
Virsbo kyrka är en av de svenska kyrkor som byggts
och bekostats av privatpersoner och företag. Det gjorde andra också, Fagersta
Bruk byggde 4 kyrkor i mitten på 1900-talet. Jag ska berätta om hur Virsbo
kyrka byggdes och jämföra med hur det vanligen var när min födelseförsamling
Lommeland i Norra Bohuslän byggde ny kyrka fem år före Virsbo.
|
|
|
Virsbo kyrka byggd 1937, tillbyggd
1984. Foto Bengt Antonsson 2012. |
Lommelands gamla kyrka från 1100-talet,
riven 1867. Rekonstruktion av Pontus Berglund 1991. Från Johan Johanssons bok:
Lommeland. |
Lommelands nya kyrka byggd 1932. Foto
Barbro Thörn 2012. |
Orterna där kyrkorna byggdes: Virsbo
var en bruksort med starka frikyrkliga traditioner och ett missionshus (från
1906) och ett fribaptistkapell (från 1922). Lommeland var högkyrkligt
utan frikyrkor och gudstjänstlokal. Församlingsborna var småbrukare och stenhuggare.
Beslutsfattare:
I Virsbo var Herman Lagercrantz en ovanligt lämpad byggherre, djupt
kristen och med förflutet som officer i såväl svenska armén som Frälsningsarmén,
diplomat i USA och industriledare med stort kontaktnät. Dessutom hade han konstnärsutbildning
och var amatörmålare. Han satte sin prägel på kyrkan genom att omge sig med
sakkunniga medhjälpare som följde hans intentioner när kyrkans exteriör skapades
av västeråsarkitekten Erik Hahr,
interiören av stockholmsarkitekten Lars Johan Lehming,
den arkitekt som byggt om Herrgården och nybyggt Tallåsen, och Brukets
byggmästare Axel Augustsson. I Lommeland fastställde staten kyrkostämmans
förslag. I Lommeland fanns inte kyrkofullmäktige utan församlingen styrdes av
stämma där alla församlingsbor kunde delta och som hölls i kyrkan efter
söndagsgudstjänsten. Kyrkostämman valde 1909 en byggnadskommitté att föreslå
placering, utformning och finansiering av ny kyrka. Kommittén verkade fram till
1932, vanligen bestående av en präst, flera småbrukare, en folkskollärare, en
lanthandlare, en stenhuggare och en tullare. Kommitténs förslag skulle
godkännas av kyrkostämma och staten. Kommittén lät arkitekt Gustaf Ljungman
från Göteborg utarbeta förslag som underkändes av Kungl
Bostadsstyrelsen som därefter gjorde nytt förslag som efter ändringar av
kommittén godkändes av alla inblandade.
Motiv:
I Virsbo önskade byggherren bygga gravkor för sig och sin släkt. I Lommeland
önskade församlingsborna en egen kyrka.
Placering:
I Virsbo var placeringen given utifrån den då tillämpade byggnadsplanen
från 1600-talsbruken med herrgården och kyrkan på var sin höjd, sammanbundna
med en allé. I Lommeland fanns inte plats där den gamla kyrkan från
1100-talet legat. Där föreslogs först placering på mensalhemmanet
(i tidigare dansk/norska landskap hemman som under medeltiden anvisats till
sockenprästens underhåll) Prästeröd men slutligen
valdes en plats mitt i socknen på mark som skänkts av en småbrukare där vägar
från flera håll möttes.
Utformning:
I Virsbo byggdes kyrkan som en gammalsvensk kyrka i tegel med ljusgrå
puts ute och inne med material som så långt möjligt kom från Bruket.
Inredningen i kyrkorummet gjordes i barock kring en altaruppsats, rikt på
symboler, tro, hopp och kärlek under det allseende ögat, och en altartavla från
1750-talet och ett triumfkrucifix från Oberammergau. Ett
silverkrucifix från Merano och 1668 skänktes av Louise Tamm,
timglaset, som tillhört prinsessan Eugénie, skänktes
av prinsen och prinsessan Oscar, predikstolen, en ambo, skänktes av
Missionsförsamlingen, orgeln av Virsbo Kyrkliga sykrets, lampetterna och
nummertavlan av Jakobs församling i Stockholm, ljuskronorna av byggherren. Av inventarierna i gravkoret skänktes
altaruppsatsen av byggherren, Gustaf V-bibeln av friherren och friherrinnan
Johan Nordenfalk och ambon av Mr Alison Armour i New York. Minnestavlorna över Anna Christina Silverschiöld
och Carl Otto Lagercrantz deponerades av Årstads
församling. Kyrkklockan i fristående klockstapel hade ritats av prins Eugen och
gjutits i påvens klockgjuteri i Rom 1924. I Lommeland skapades kyrkan i
bohusgranit med ljus puts inne och ute. Även här dominerar en altaruppsats med
altartavla med nattvardens instiftelse under Karl XII:s monogram. Kyrkan är
större än Virsbos med orgelläktare och torn för två klockor. Graniten och virket
kom från mensalhemmanet och kyrkan försågs med
inventarier från Lommelands gamla kyrka, altaruppsats och altartavla från
1600-talet, dopfunt från 1200-talet, fattigbössa från 1700-talet och kyrklocka gjuten
i Amsterdam 1695. Predikstolen från 1652 skänktes av grannförsamlingen och
orgeln, byggd av M J & H Lindgrens orgelbyggeri 1932 av församlingsborna.
|
|
|||||
Altaruppsats från 1750-talet i Virsbo
kyrka. Foto Bengt Antonsson 2012. |
Altaruppsats från 1600-talets senare
del i Lommelands kyrka, tidigare i gamla kyrkan. Foto Barbro Thörn 2012. |
|||||
|
|
|||||
Koret i Virsbo kyrka. Foto i Wirsbo
historiska arkiv 1938. |
Koret i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn
2012. |
|||||
|
|
|||||
Ambo i Virsbo kyrka, tillverkad på
Brukets snickarstuga 1937 efter ritning av Lars Johan Lehming.
Foto Bengt Antonsson 2009. |
Predikstol från 1652 i Lommelands
kyrka. Foto Barbro Thörn 2012. |
|||||
|
|
|
||||
Triumfkrucifix i Virsbo kyrka. Foto
Bengt Antonsson 2009. |
Krucifix i silver i Virsbo kyrka från
1668 och Merano i Italien. Foto Bengt Antonsson 2009. |
Krucifix i Lommelands kyrka. Foto
Barbro Thörn 2012. |
||||
|
|
|||||
Kollektskålar i silver från 1600-talet
i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2009. |
Fattigbössa i Lommelands kyrka, förr i
gamla kyrkan. Foto Barbro Thörn 2012. |
|||||
Byggare:
I Virsbo var Brukets byggmästare Axel Augustsson arbetsledare för
byggnadsavdelningens personal som så långt möjligt använde Brukets eget
material. Brukets bästa klensmed Knut Stockselius gjorde smidet, Sten Söderberg
högg grundstenarna som skänkts av Ramnäs Bruk och kom från hyttan i Trummelsberg. Herman besökte byggarbetsplatsen varje dag.
Resultatet blev av mycket hög kvalitet, interiören har inte renoverats under 75
år, exteriören renoverades 1974. I Lommeland anlitades Bröderna
Gustavssons byggnadsfirma i Borås, de flesta arbetarna var utsocknes.
Kostnader:
Herman Lagercrantz var som styrelseledamot i känd för sparsamhet och förmåga
att hålla ett fast grepp om kassakistan. Det gällde också när han byggde Virsbo
kyrka. Kyrkobyggnaden i Virsbo kostade 43 tkr, motsvarande 1,9 mkr i 2011
års penningvärde. Värdet av inventariernas värde uppskattades till 7,1 tkr. Lommelands
kyrka kostade 82 tkr, inventarierna fanns bevarade från gamla kyrkan eller
skänktes.
Finansiering:
I Virsbo betalade Wirsbo Bruk byggnaden, byggherren med släkt och vänner
skänkte inventarierna. I Lommeland gav församlingsborna 31 tkr i
insamlingar, rikskollekten gav 18 tkr och ett 40-årigt amorteringslån togs upp.
|
|
Dopskål och vattenkanna i silver från
1825 och Wien, i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2009. |
Dopfunt i sandsten från Stora Le i
Dalsland, tillverkad i Sarpsborg på 1200-talet, i Lommelands kyrka. Foto
Barbro Thörn 2012. |
Bibelord: Över dörren i Virsbo kyrka står: Ps.86: Wisa mig Herre
DIN väg … Från altaruppsatsen i Lommelands
kyrka säger Jesus: Kommer til mig, I alle, som arbeten, och
ären betungade, och jag wil
wederkwickia eder. Matt 11 v.28. Under
altartavlan med nattvardens instiftelse står: Hwilken som äter mitt kött och dricker mitt blod, han hawer
ewinnerligen lif, och jag wil upwäckia honom på yttersta
dagen. Joh 6:54.
Bibelord i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2012.
Bibelord
i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn 2012.
Invigning:
Virsbo Kyrka invigdes av biskopen den 8 augusti 1937, byggherrens
sonhustru Margareta Lagercrantz sjöng en aria ur Pingstkantaten av Bach och på
eftermiddagen döptes byggherrens sonson Jakob. 1976 överlämnades kyrkan till
Ramnäs församling. Lommelands nya kyrka invigdes den 29 juli 1932,
kyrkoherden läste folkskollärarns
dikt ”Lommelands kyrka”. Två år senare döptes jag, kyrkväktarens
dotterson.
Källor:
Antonsson, Bengt: Brukskamrerns
Wirsbo. 2009.
Arhov, Carl-Erik: Det nordligaste Bohuslän. 2005.
Johansson, Johan: Lommeland – ett gränsrike. 1991.
Statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex, (1931 = 97, 1936 = 91, 1939 =
100 och 2011 3.978).
Wirsbo historiska arkiv: Ämnesordnade handlingar i kartong 37: Virsbo kyrka, fotoalbum i
Lagercrantz minnesrum.