Hur Virsbo kyrka byggdes

Av Bengt Antonson, 2012-11-25

Virsbo kyrka är en av de svenska kyrkor som byggts och bekostats av privatpersoner och företag. Det gjorde andra också, Fagersta Bruk byggde 4 kyrkor i mitten på 1900-talet. Jag ska berätta om hur Virsbo kyrka byggdes och jämföra med hur det vanligen var när min födelseförsamling Lommeland i Norra Bohuslän byggde ny kyrka fem år före Virsbo.

Virsbo kyrka2.jpg

Gamla kyrkan.JPG

Kyrkan5.JPG

 

Virsbo kyrka byggd 1937, tillbyggd 1984. Foto Bengt Antonsson 2012.

 

Lommelands gamla kyrka från 1100-talet, riven 1867. Rekonstruktion av Pontus Berglund 1991. Från Johan Johanssons bok: Lommeland.

 

Lommelands nya kyrka byggd 1932. Foto Barbro Thörn 2012.


Orterna där kyrkorna byggdes:
Virsbo var en bruksort med starka frikyrkliga traditioner och ett missionshus (från 1906) och ett fribaptistkapell (från 1922). Lommeland var högkyrkligt utan frikyrkor och gudstjänstlokal. Församlingsborna var småbrukare och stenhuggare.

Beslutsfattare: I Virsbo var Herman Lagercrantz en ovanligt lämpad byggherre, djupt kristen och med förflutet som officer i såväl svenska armén som Frälsningsarmén, diplomat i USA och industriledare med stort kontaktnät. Dessutom hade han konstnärsutbildning och var amatörmålare. Han satte sin prägel på kyrkan genom att omge sig med sakkunniga medhjälpare som följde hans intentioner när kyrkans exteriör skapades av västeråsarkitekten Erik Hahr, interiören av stockholmsarkitekten Lars Johan Lehming, den arkitekt som byggt om Herrgården och nybyggt Tallåsen, och Brukets byggmästare Axel Augustsson. I Lommeland fastställde staten kyrkostämmans förslag. I Lommeland fanns inte kyrkofullmäktige utan församlingen styrdes av stämma där alla församlingsbor kunde delta och som hölls i kyrkan efter söndagsgudstjänsten. Kyrkostämman valde 1909 en byggnadskommitté att föreslå placering, utformning och finansiering av ny kyrka. Kommittén verkade fram till 1932, vanligen bestående av en präst, flera småbrukare, en folkskollärare, en lanthandlare, en stenhuggare och en tullare. Kommitténs förslag skulle godkännas av kyrkostämma och staten. Kommittén lät arkitekt Gustaf Ljungman från Göteborg utarbeta förslag som underkändes av Kungl Bostadsstyrelsen som därefter gjorde nytt förslag som efter ändringar av kommittén godkändes av alla inblandade.

Motiv: I Virsbo önskade byggherren bygga gravkor för sig och sin släkt. I Lommeland önskade församlingsborna en egen kyrka.

Placering: I Virsbo var placeringen given utifrån den då tillämpade byggnadsplanen från 1600-talsbruken med herrgården och kyrkan på var sin höjd, sammanbundna med en allé. I Lommeland fanns inte plats där den gamla kyrkan från 1100-talet legat. Där föreslogs först placering på mensalhemmanet (i tidigare dansk/norska landskap hemman som under medeltiden anvisats till sockenprästens underhåll) Prästeröd men slutligen valdes en plats mitt i socknen på mark som skänkts av en småbrukare där vägar från flera håll möttes.

Utformning: I Virsbo byggdes kyrkan som en gammalsvensk kyrka i tegel med ljusgrå puts ute och inne med material som så långt möjligt kom från Bruket. Inredningen i kyrkorummet gjordes i barock kring en altaruppsats, rikt på symboler, tro, hopp och kärlek under det allseende ögat, och en altartavla från 1750-talet och ett triumfkrucifix från Oberammergau. Ett silverkrucifix från Merano och 1668 skänktes av Louise Tamm, timglaset, som tillhört prinsessan Eugénie, skänktes av prinsen och prinsessan Oscar, predikstolen, en ambo, skänktes av Missionsförsamlingen, orgeln av Virsbo Kyrkliga sykrets, lampetterna och nummertavlan av Jakobs församling i Stockholm, ljuskronorna av byggherren.  Av inventarierna i gravkoret skänktes altaruppsatsen av byggherren, Gustaf V-bibeln av friherren och friherrinnan Johan Nordenfalk och ambon av Mr Alison Armour i New York. Minnestavlorna över Anna Christina Silverschiöld och Carl Otto Lagercrantz deponerades av Årstads församling. Kyrkklockan i fristående klockstapel hade ritats av prins Eugen och gjutits i påvens klockgjuteri i Rom 1924. I Lommeland skapades kyrkan i bohusgranit med ljus puts inne och ute. Även här dominerar en altaruppsats med altartavla med nattvardens instiftelse under Karl XII:s monogram. Kyrkan är större än Virsbos med orgelläktare och torn för två klockor. Graniten och virket kom från mensalhemmanet och kyrkan försågs med inventarier från Lommelands gamla kyrka, altaruppsats och altartavla från 1600-talet, dopfunt från 1200-talet, fattigbössa från 1700-talet och kyrklocka gjuten i Amsterdam 1695. Predikstolen från 1652 skänktes av grannförsamlingen och orgeln, byggd av M J & H Lindgrens orgelbyggeri 1932 av församlingsborna.

Altaruppsats2.jpg

Altaruppsats5.jpg

 

Altaruppsats från 1750-talet i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2012.

 

Altaruppsats från 1600-talets senare del i Lommelands kyrka, tidigare i gamla kyrkan. Foto Barbro Thörn 2012.


Koret5.jpg


Koret5.jpg

 

Koret i Virsbo kyrka. Foto i Wirsbo historiska arkiv 1938.

 

Koret i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn 2012.


Predikstolen.jpg


Predikstol5.jpg

 

Ambo i Virsbo kyrka, tillverkad på Brukets snickarstuga 1937 efter ritning av Lars Johan Lehming. Foto Bengt Antonsson 2009.

 

Predikstol från 1652 i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn 2012.

Triumfkrucifix.jpg

Altarkrucifixet.jpg

Krucifix.jpg

 

Triumfkrucifix i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2009.

 

Krucifix i silver i Virsbo kyrka från 1668 och Merano i Italien. Foto Bengt Antonsson 2009.

 

Krucifix i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn 2012.


Kollektskal.jpg


Offerbössan5.jpg

 

Kollektskålar i silver från 1600-talet i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2009.

 

 

Fattigbössa i Lommelands kyrka, förr i gamla kyrkan. Foto Barbro Thörn 2012.

 

Byggare: I Virsbo var Brukets byggmästare Axel Augustsson arbetsledare för byggnadsavdelningens personal som så långt möjligt använde Brukets eget material. Brukets bästa klensmed Knut Stockselius gjorde smidet, Sten Söderberg högg grundstenarna som skänkts av Ramnäs Bruk och kom från hyttan i Trummelsberg. Herman besökte byggarbetsplatsen varje dag. Resultatet blev av mycket hög kvalitet, interiören har inte renoverats under 75 år, exteriören renoverades 1974. I Lommeland anlitades Bröderna Gustavssons byggnadsfirma i Borås, de flesta arbetarna var utsocknes.

Kostnader: Herman Lagercrantz var som styrelseledamot i känd för sparsamhet och förmåga att hålla ett fast grepp om kassakistan. Det gällde också när han byggde Virsbo kyrka. Kyrkobyggnaden i Virsbo kostade 43 tkr, motsvarande 1,9 mkr i 2011 års penningvärde. Värdet av inventariernas värde uppskattades till 7,1 tkr. Lommelands kyrka kostade 82 tkr, inventarierna fanns bevarade från gamla kyrkan eller skänktes.

Finansiering: I Virsbo betalade Wirsbo Bruk byggnaden, byggherren med släkt och vänner skänkte inventarierna. I Lommeland gav församlingsborna 31 tkr i insamlingar, rikskollekten gav 18 tkr och ett 40-årigt amorteringslån togs upp.

Dopskal_1825.jpg

Dopfunt5.jpg

 

Dopskål och vattenkanna i silver från 1825 och Wien, i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2009.

 

Dopfunt i sandsten från Stora Le i Dalsland, tillverkad i Sarpsborg på 1200-talet, i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn 2012.


Bibelord:
Över dörren i Virsbo kyrka står: Ps.86: Wisa mig Herre DIN väg  Från altaruppsatsen i Lommelands kyrka säger Jesus: Kommer til mig, I alle, som arbeten, och ären betungade, och jag wil wederkwickia eder. Matt 11 v.28. Under altartavlan med nattvardens instiftelse står: Hwilken som äter mitt kött och dricker mitt blod, han hawer ewinnerligen lif, och jag wil upwäckia honom på yttersta dagen. Joh 6:54.

Bibelsspråk.jpg

Bibelord i Virsbo kyrka. Foto Bengt Antonsson 2012.

Bibelord5.jpg

Bibelord i Lommelands kyrka. Foto Barbro Thörn 2012.

Invigning: Virsbo Kyrka invigdes av biskopen den 8 augusti 1937, byggherrens sonhustru Margareta Lagercrantz sjöng en aria ur Pingstkantaten av Bach och på eftermiddagen döptes byggherrens sonson Jakob. 1976 överlämnades kyrkan till Ramnäs församling. Lommelands nya kyrka invigdes den 29 juli 1932, kyrkoherden läste folkskollärarns dikt ”Lommelands kyrka”. Två år senare döptes jag, kyrkväktarens dotterson.

Källor:

Antonsson, Bengt: Brukskamrerns Wirsbo. 2009.
Arhov, Carl-Erik: Det nordligaste Bohuslän. 2005.
Johansson, Johan: Lommeland – ett gränsrike. 1991.
Statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex, (1931 = 97, 1936 = 91, 1939 = 100 och 2011 3.978).
Wirsbo historiska arkiv: Ämnesordnade handlingar  i kartong 37: Virsbo kyrka, fotoalbum i Lagercrantz minnesrum.