Nickebo och Bennebo hyttor
Av Bengt Antonsson, 2014-02-22
Bruksbokföringen
I Wirsbo
historiska arkiv finns Nickebos Capital- och Afräkningsböcker för åren 1853
till 1873. Det förefaller som om böckerna omfattade Wirsbos hela verksamhet i
såväl Nickebo som Bennebo och att driften av de två hyttorna redovisades
tillsammans på Tackjerns Tillverkningskonto. Wirsbo investerade bland annat i blåsmaskin
1859, kolhus i Bennebo 1860-1861 och lokomobil 1873 (vattentillgången i Svartån
var liten, något år fick blåsningen avbrytas under sommaren). Från 1866
redovisas att all malm forades till Bennebo. Under den tid som Wirsbo ägde
hyttorna levererades så gott som hela produktionen till Wirsbo och något år kom
¾ av Wirsbos tackjärnsinköp från Nickebo. Även bergsmän blåste i Bennebo hytta,
Wirsbo köpte mindre kvantiteter tackjärn från dem. Efter von Hermanssons köp av
Wirsbo 1873 försörjdes Wirsbo med tackjärn från köparens hyttor, Trummelsberg
från första produktionsåret 1876.
Nickebo och konkurserna
Tygwaktaren
H. P. Fabricius från Västerås köpte Nickebo hytta och 34/96 mantal Nickebo,
Herrgården, till ett högt pris. Sedan han misslyckats med att tvinga bergsmän
tillbaka som delägare i hyttan för att dela reparationskostnader och kolåtgång
vid upp- och nedblåsning blev det konkurs 1820.
Salomon von Stockenström köpte
konkursboets del i Nickebo som ett led i det bruksimperium han från 1811 byggde
upp genom arv men framförallt med lånade pengar. Han kom att äga bland annat Fagersta,
Semla, Västanfors, Stjernsund, Harnäs, Högfors-Persbo, Olsbenning, Klingbo,
Rosshyttan, Hästbäcks övre och nedre hammare samt hälften i Hästbäcks hytta och
Nyhyttan i Karbenning. Han införde moderna tillverkningsmetoder, lancashiresmide,
puddelugnar, införde manufakturverk, spik- och plåtsmide.
von Stockenström fick goda
betyg av bergmästare Abraham Hülphers. Han konstaterade 1816 att det bästa
stångjärnet just nu tillverkades vid Uttersberg och Fagersta. De skickligaste smederna hade däremot Wirsbo, medan inom
manufakturen Klosters förtenta plåtar, Fagerstas
knippjärn och Stjernsunds spik
utan tvekan stod nära fullkomligheten. (von Stockenström hade tre av sex i
topp!)
I slutet av 1840-talet blev
skuldbördan för stor för von Stockenström, försäljning av Högfors 1850 räckte
inte till att rädda affärerna, det blev konkurs 1851 och von Stockenström avled
strax därefter. Wirsbo Bruks Intressenter köpte Nickebo av konkursboet. När
Wirsbo såldes 1873 till von Hermansson på Ferna följde Nickebo med in i ett
bruksimperium med traditionell smältsmidestillverkning utan moderna och
lönsamma tillverkningsvägar, von Hermansson utnyttjade endast sina
manganhaltiga malmer för spegeljärnsleveranser till Tyskland. Han sålde Nickebo
till bergsmän 1876, gjorde konkurs 1891 då fideikommisslagarna förbjöd
upplåning av rörelsekapital.
Nickebos historia
Nickebo
var en gammal bergsmanshytta, kanske från 1400-talet, upptagen i en räntelängd
från 1539. Redan i slutet av 1600-talet tycks 5/16 av Nickebo nr 1, kallad
Herrgården, och halva hyttan köpts av ståndspersoner, i turordning kapellanen
Nils Brodin, borgmästaren Engelbrect Gother, fältmarschalken Stjerneld och kom
att ägas vid slutet av 1700-talet av fru baronessan Rosenstierna på Skattmansö
i Hwittinge sochn, då 3/16 dels hemman och 2/5 av hyttan. Hon sålde i början av
1800-talet till en Västeråsborgare, fabrikör Ericsson, som köpte upp alla
andelar i hytta och satsade på gjutgods. Bergmästaren lät 1812 de sex
bergsmännen flytta sin produktion till andra hyttor, Bennebo, Karbenningby och
Klingbo. Ericsson sålde (för 9 á 10 000? rdr) hytta och herrgård till Herr
Tygwaktaren Fabricius som 1816 begärde hos Höglofl. Kongl. Bergskollegium att
bergsmännen skulle återgå till Nickebo hytta för att Fabricius skulle få hjälp
med hyttans stora reparationskostnader och kostnaderna för på- och nedblåsning.
Samteliga hyttägare och Bergsmän i Norbergs Bergslag protesterade tillsammans
till Bergskollegiet och krävde hyttans ödeläggande på grund av bristande
kolfångst. Nickebo tvingades till 3 års driftsstopp 1816 i avvaktan på beslut. Ansökan
gjordes av:
|
Bergsmän |
Hyttefogde |
|
Fragg |
Olof Mattsson |
|
Bennebo |
Unga Anders
Andersson |
|
Olofbenning |
Gamla Anders
Andersson |
|
Karbenningby |
Johan Ersson |
|
Rosendal |
Anders Andersson |
|
Fliken |
Jacob I. O.
Olsson |
|
Meling |
C. Helleberg |
|
Bråfors |
Hans Jansson |
|
Halvardsbenning |
A. Hansson |
|
Åfvestbo |
Pehr Abramsson |
|
|
|
|
Bruksägare |
|
|
Nordansjö och
Nyhytte |
Eric Gu. Rosén,
disponent |
|
Gäsjö |
Paul Tottie,
ägare av 2/3 |
|
Fahlu Bergslag
~Delägare i Rosshyttan samt Häste |
Hans P.
Steenmarck, disponent |
|
Engelsberg,
Högfors och Landfors |
And. Hebbe
genom And. Bofaeur, disponent |
|
Wester Djupkärra |
S. v.
Stockenström (Fagersta) |
|
Meling |
C. J. Bedoire,
delägare |
|
Meling |
And. Timm, delägare |
|
Häste och Gäsjö |
Gustaf Svedberg,
delägare |
|
Bastmora |
Jacob R.
Dahlsson, delägare (Ferna) |
|
Rabbatsbenning
och Häste |
H. J. Wallisch,
delägare |
|
Häste |
J. R. Steenman,
delägare |
|
Häste och
Rabbatsbenning |
Carl E.
Lagergren, delägare |
|
Häste |
E. v. Stockenström,
delägare |
|
Hästbäck |
J. J. Forsslund,
delägare |
Bergmästare Abraham Hülphers
kommenterade ansökan och angav Nickebo hela bys Skogstillgång till 1 152 ½
tunneland varav förre Tygwaktaren Fabritius ägde 231 2/3 tunneland och hela
hyttan. Norbergs bergslag tillverkar
omkring 28.000 skeppund Tackjärn årligen, men märkom det, minst hälften däraf
med köpekohl. Om Fabritius på
Nickebo fick fortsätta driva hyttan vore han hänvisad nästan helt till köpkol vilket
skulle driva upp priset på kolet. Även om Nickebos bergsmän flyttade tillbaka
sin blåsning till Nickebo skulle kvantiteterna bli små och inte motivera underhåll
av hyttan och den stora bränsleåtgången vid på- och nedblåsning av hyttan. Den
30 april 1818 tillstyrkte han därför bruksägarnas och bergsmännens ansökan om
ödeläggande av Nickebo hytta med motivering att så länge Grangärdes till Stångjärn odugliga malm finnes …. Hafva nu
Brukägarna inköpt de 2ne på Gjuteri i Bergslagen priviligierade Hyttor,
Nyhyttan och Häste ……… Jag vågar då hemställa, om större tillverkning kan
belöpa på ägaren af en half Hytta eller 5/16 Hemman med 234 2/4 Tunnland Skog,
i en ort der tjugotre hela hyttor eller 92 Hemman skola dela sig emellan
Köpekohlstillgången för 8 . à 12.000 skeppund Tackjärnstillverkning.
Bergskollegiet och Kungl.
Majt beslöt att bergsmännen fick stanna kvar i sina dåvarande hyttelag, att
Fabricius fick fortsätta använda Nickebo hytta och att sammanslagning av hyttorna
i Karbenning, Nickebo, Bennebo och Olsbenning skulle utredas. Utdrag ur
utredningen:
|
|
Bennebo |
Nickebo |
Karbenning |
Olsbenning |
|
Pipans sida, fot |
32 |
29,4 |
31,4 |
28,4 |
|
Pipans höjd,fot |
28,5 |
26,6 |
29,3 |
27,3 |
|
Pipans diameter
vid uppsättningen, fot |
4,55 |
6 |
4,7 |
4,3 |
|
Pipans största diameter,
fot |
7,6 |
7,6 |
7,2 |
6 |
|
Hyttehjulets
diameter i fot |
23,2 |
23 |
23 |
21,4 |
|
Vattenfallets
höjd i fot |
10,5 |
7,65 |
7,35 |
9,8 |
|
Genomsnittlig
blåsningstid |
86 5/24 |
67
16/24 |
76 6/24 |
81 16/24 |
|
Tillverkning per
blåsningsdygn, skeppund |
15-16 |
14
- 15 |
16 - 18 |
17 |
|
Kolåtgång per skeppund,
tunnor |
14 |
18
- 20 |
15 |
14 |
|
Byggd år |
1805 |
1766 |
1789 |
1768 |
Malmen bokades vid hyttorna och rostades i grop. Blåsning skedde vanligen
vartannat år och produktionssiffrorna avser vanligen den senaste
20-årsperioden. Bennebo hytta var i gott skick, Karbenning och Olsbenning hade några
skavanker som inte hindrade blåsning. I Nickebo var masugn och nödvändiga
byggnader starkt nedslitna, med undantag för hytthjul (nybyggt 1798), hjulstock
och bälgar. Bokverk, kolhus, vattensump, bodar och hytteredskap saknades,
däremot fanns en smältugn för tackjärnsgjutning i rådstugan. I Bennebo
förbrukades 200 stigar kol för på- och nedblåsning.
Bergskollegiets beslut innebar
att Fabricius gick i konkurs. Curatorerna i H. P. Fabricii Konkursmassa sålde
hela hyttan och 34/96 Mantal Nickebo för 8 010.-.- rdr till Salomon von Stockenström,
Fagersta, som rustade upp och drev hyttan vidare.
Under åren 1844 till 1850
förlade Bennebo hyttelag blåsningarna hit sedan Bennebo drabbats av vådeld och
reparationen uppskjutits.
Nickebo hytta var i drift till
och med 1873 enligt Gösta A. Eriksson. Wirsbo uppger 1859 som sista år enligt
bergverksrelationer från Wirsbo.
Wirsbo ägde sedan 1852 hela
Nickebo hytta och sedan 1857 stora delar av näraliggande Bennebo hytta dit
Nickebos blåsningar flyttades. Vid auktion 21/2 1852 köpte Wirsbo hyttan och
59/96 mantal kronoskatte i Nickebo för 20.000 rdr (inklusive Bennebo) från
avlidne brukspatron Salomon von Stockenströms konkursbo inklusive andelar i
några Norbergsgruvor, 1/3 Spetalsgruvan,
1/8 Kihl- eller Kikegruvan, 1/6 Johannisbergsgruvan och 1/24 Näsbergsgruvan. ¼-del av Klingbo- eller Eriksgruvan köptes
1867 men levererade ingenting till Nickebo hytta under Wirsbotiden.
Hyttan blåstes ned för sista gången 1859 och
1876 såldes den och tillhörande 553 tunnland mark tillbaka till bergsmännen. 1873
taxerades hyttan till 12 000 kr jämfört med Bennebo 16 000 kr.
Nickebo var även efter ombyggnaden 1805
liten, kanske som den några mil och hyttor nedströms i Svartån belägna
Landfors, ombyggd 1785, fortfarande bevarad som byggnadsminne. 1837 tillverkade
Landfors 264 ton tackjärn med en råvaruförbrukning per ton om 7,21 stigar kol,
2,95 ton malm och 0,38 ton kalksten. Bennebo var större och effektivare, tillverkade
1867 1 512 ton tackjärn med en råvaruförbrukning per ton om 4,62 stigar
kol, 2,42 ton malm och 0,40 ton kalksten. Den näraliggande och välbevarade
hyttan i Engelsberg producerade cirka 4 000 ton tackjärn om året efter
ombyggnad i slutet av 1800-talet.
Nickebo hammare, anlagd 1607 med 11 ton årligt
smide, flyttades 1765 till Siljansfors i Dalarna. Invägning vid vågen i
Västerås var 14 430 kg år 1745 och 18 546 kg år 1746.
1980 besökte Tommy Lennartsson
Nickebo och berättar i ”Stenar bland Nässlorna!” att det byggts en loge över
den troliga hyttplatsen och att det under logen finns en labyrint av gångar och
gamla körvägar, rester av vattenkanaler. Han avrådde från turistande.
|
|
|
|
|
|
Nickebo herrgård finns kvar. Här drev
Esselte barnkoloni för sina anställdas barn fram till 1958. Då såldes
fastigheten till Västerås Skollovskoloniförening som drev verksamheten till
1974, efter verksamhetens kommunalisering och föreningens upplösning 1970 av
Västerås stad. Ingmar Sörhammar var barn till kyrkoherden och tvingades delta i
midsommarfirandet på kolonin. Det gladde honom inte, han blev som lantis retad
av de överlägsna stadsbarnen från Västerås.
Bennebo
1650
alnar uppströms, 250 alnar nedströms Svartåns utlopp ur Bågen, låg Bennebo hytta
och hammare. Hammaren var jämngammal med Nickebos medan hyttan var en av de
äldsta i Norbergs bergslag, dokumenterad första gången redan 1371. Bennebo
hytta byggdes ny 1805 som mulltimmerhytta. Såväl I-M Pettersson som Tommy Lennartsson
berättar om både Nickebo och Bennebo, Brage Lundström har ingen invägning i
Västerås från Bennebo hammare 1745/46, möjligen hade bergsmännen ingen unik
järnstämpel som kunde särskilja leveranserna. Efter 1820 var Nickebo bruksägd
medan Bennebo enligt Lennartsson var bergsmansägd till slutet, bortsett från
att Fagersta 1824 köpte 22/96 hemman i Bennebo med en tiondel av hyttan och
57/260 del i övre hammaren. (Mellan 1856 och 1876 ägde Wirsbo stora andelar i
hyttan, min anmärkning). 1812 skattade såväl Nickebo som Bennebo 16 lispund per
blåsningsdygn. Bennebo hade då 13 bergsmän varav 2 från Nickebo.
1844 brann hyttan av våda och
måste repareras före blåsning. Dåliga tider innebar att denna reparation sköts
på framtiden och blåsningarna förlades till Nickebo hytta enligt kontrakt från den
17 maj 1844.
|
|
|
|
|
Fagersta
Bruks arkiv. |
Kontraktet innebar att under
fem år alla intressenter i Bennebo hyttelag (utom von Stockenström som ägde
hela Nickebo hytta) varje år skulle få blåsa i Nickebo hytta sedan Nickebos
ägares egna blåsningar slutförts. Bennebo skulle betala Nickebo 2 skeppund
tackjärn för varje blåsningsdygn och de arbetslöner samt alla skatter och
avgifter för sin blåsning. Den 9 februari 1849 beslutade Bennebo hyttelag
enligt protokoll att förlänga avtalet sedan von Stockenström avböjt bergsmännens
önskan att reparera hyttan. Först 1858 reparerades Bennebo hytta som tog över
blåsningarna från Nickebo och Nickebo hytta lades öde.
Wirsbo Bruksintressenter köpte Bennebo hytta
i etapper:
Vid auktion 21/2 1852 hyttan
och 22/96 mantal i Bennebo jämte smidesrätt i Bennebo övra och nedra smedja
samt andel i qvarn för 20.000 rdr (inklusive Nickebo) från avlidne brukspatron
Salomon von Stockenströms konkursbo.
Den 31/10 1856 ¼-dels mantal
Bergsmans hemman med därtill hörande andel i Bennebo hytta och nedre hammarsmedja
och 1/7-del i vattentröskverk för 9 000 rdr från A. Moberg, O. Norelius
och G. Ström.
Den 31/10 1856 rätten till
deras del av Bennebo reparerade Bergsmans masugn för 36 500 rdr från
A. Moberg, O. Norelius och G.Ström.
Den 17/3 1857 ¼-dels bergsmanshemman
i Bennebo med därtill hörande andel i Bennebo hytta och nedre hammarsmedja
samt 1/3 i husbehovskvarn och ¼-del i ett vattentröskverk för 13 500
rdr från Handelsbolaget A. Boman & Co, vågmästaren Olof Norelius och Faktorn
G. Ström.
Vid offentlig auktion den
1/11 1862 för 1 675 rdr av bergsmannen Lars Persson och hans son Anders
Larsson samt bergsmannen Anders Mattson.
1876 sålde von Hermansson
på Ferna hytta och gårdar tillbaka till bergsmännen. Driften vid hyttan återupptogs.
Nu arbetade inte längre bergsmännen själva i hyttan utan den drevs med anställd
arbetskraft. Hyttan var i början av 1890-talet nedsliten med dålig arbetsmiljö
och arbetarna sympatistrejkade med gruvarbetarna i Norberg 1891-1892. Hyttan
blåstes ned för sista gången 1893.
Överlåtelserna
|
|
Säljare |
Köpare/Arvtagare |
Nickebo hytta |
Bennebo hytta |
Hemman |
Köpeskilling |
|
Slutet
1600-talet |
Bergsmän |
Kapellanen Nils
Brodin |
½
hyttan |
|
5/16
av Nickebo |
|
|
Början 1700-talet |
|
Borgmästaren Engelbrect
Gother Fältmarschalk Stjärneld |
|
|
|
|
|
|
Bergsmän |
Baronessan
Rosenstierna |
2/5
i hyttan |
|
3/16
av Nickebo |
|
|
Slutet
1700-talet |
Baronessan
Rosenstierna |
Matts
Petterson Fabrikör Ericsson |
Alla
andelar |
|
5/16?
Av Nickebo |
|
|
Omkring
1810 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Före
1816 |
Fabrikör
Ericsson |
Tygwaktare
Fabricius |
Alla
andelar |
|
34/96
av Nickebo |
10 000.-.-? |
|
1820 |
Tygwaktare
Fabricius |
Fagersta |
Alla
andelar |
|
34/96
av Nickebo |
8 010.-.- |
|
|
4
Bergsmän |
Fagersta |
|
|
25/96
av Nickebo |
4 700.-.- |
|
|
2
bergsmän |
Fagersta |
|
|
22/96
av Bennebo |
4 716.32.- |
|
|
|
Fagersta |
|
Andelar
i Bennebo övre smedja |
|
293.28.9 |
|
|
|
Fagersta |
|
Andelar
i Bennebo nedre smedja |
|
2 453.14.- |
|
1824 |
|
Fagersta |
|
1/10
i hyttan 57/260
i övre hammare |
|
|
|
21/2
1852 |
Fagersta |
Wirsbo |
Alla
andelar |
Andel
i hyttan Andel
i övre o nedre hammare |
22/96
mantal Bennebo |
20 000.-.- |
|
31/10
1856 |
Bruksägare |
Wirsbo |
|
Andel Andel
i nedre hammare |
¼-dels
mantal Bennebo |
9 000.-.- |
|
31/10
1856 |
Bruksägare |
Wirsbo |
|
Andel |
|
36 500.-.- |
|
17/3
1857 |
Bruksägare |
Wirsbo |
|
Andel Andel
i nedre hammare |
¼-dels
hemman Bennebo |
13 000.-.- |
|
1/11
1862 |
Bergsmän |
Wirsbo |
|
|
1/16-dels
mantal Bennebo |
1 675.-.- |
|
1873 |
Wirsbo |
Ferna |
Alla
andelar |
Andelar
i hytta och övre o nedre hammare |
59/96
av Nickebo 76/96
av Bennebo |
|
|
1876 |
Ferna |
2
bergsmän |
Alla
andelar |
Andelar
i hytta och övre o nedre hammare |
59/96
av Nickebo 76/96
av Bennebo |
|
Glimtar från 1867
Malmen
kom från gruvor där Wirsbo var delägare.
|
Torrsten
(kvartsrik malm) |
köptes
från Spetalsgruvan |
59 792 centner för |
12 556,32 |
|
” ” |
” ” Kihlgruvan |
6 133 centner för |
3 387,93 |
|
Blandsten
(kalkhaltig malm) |
” ” Näsbergsgruvan |
2 740 centner för |
331,70 |
|
” ” |
” ” ”
|
1 024 centner för |
174,02 |
|
” ” |
” ” Johannisbergsgruvan |
13 656 centner för |
1 707,00 |
|
Limsten
(kalk) |
” ” Flängan och Klacken |
11 952 centner för |
971,30 |
Träkolet
köptes från
|
|
Stigar |
Belopp |
|
Wirsbo |
112.00 |
644,00 |
|
Forss |
396.08 |
2
082,50 |
|
Kontant |
3 932.11 |
20 493,39 |
|
Eget |
98.00 |
563,50 |
|
Totalt |
5 035.11 |
26 652,13 |
Bennebo hytta tillverkade för
Wirsbo 1 512 ton tackjärn av 136 750 hl träkol, 608 ton kalksten och 3 662 ton
malm. Av den totala tillverkningskostnaden var 48 % träkol och 35 % malm.
Wirsbo betalade 2,18 kr per centner, Seglingsberg 3,86 kr per centner, men det
var endast för 1 098 centner.
Glimtar från 1873
I 1873
års Capitalbok framgår på tackjärns konto att vid blåsningens slut den 31
oktober serverades wanlig förplägning
och mat till arbetarna: 35 personer för 35:- kr. Till ingeniour Sund betalades
för biträde wid Lokomobilens insättning jemte förfärdigande
af Gnistersläckare till densamma 37:90 kr. Till Gust Andersson i Bennebo betalades
för extra arbete, samt eldning och Isning
i Hjulhusen under blåsningen, tillsyn under hyttans dämning jemte 3 dygns
Eldning före påblåsningen 43:- kr. Den 16 Aug betalades till Dormsjö Bruk för wexeln till Lokomobilen
710:71 och omkostnader vid en resa till Dormsjö för beställningen 10:-. Årets
vinst blev 16 995:71 kr.
Årets tackjärnstillverkning blev 29 654
(1 260 ton) centner varvid förbrukades 56 628 centner (2 407
ton) Torrsten, 17 825 centner (758 ton) Blandsten och 12 875 centner
(547 ton) Limsten och
5 037.8 stigar Kol. vilket kostade 164 103:77, och gav ett överskott
av 7 724:01. Dessutom levererades 55 slaggstenar, hyttan använde en tid
enbart kvartshaltig malm utan kalk eftersom kalk ger kalkinneslutningar i
slaggtegel, det drar åt sig fukt och fryser sönder. 27 961 centner (1 188
ton) tackjärn levererades till Wirsbo för 166 134:90kr, 2 172 centner
till Ferna för 11 403:- och 7 042 centner över Strömsholm för 25 375:03.
Wirsbo förbrukade 37 074 centner.
Malm från Norberg och
tackjärn till Engelsberg transporterades via Norbergs Järnvägs AB, Högfors
station.
Tillverkning
och leveranser
|
Nickebo |
|||||||||||||
|
Blått = bergverksrelationer |
|||||||||||||
|
År |
Vinst från |
Blåsnings- |
Tillverkning |
Leverans till |
Leverans fr Nickebo |
|
|||||||
|
båda |
dygn |
Skp/centner |
Ton |
Wirsbo enl Nickebo |
enl Wirsbo |
|
|||||||
|
hyttorna |
Skp/centner |
Ton |
Skp/centner |
Ton |
|
||||||||
|
1781-1790 |
59 13/24 |
|
|||||||||||
|
1791-1800 |
72
1/3 |
769.6.- |
150 |
|
|||||||||
|
1803-1805 |
69 11/12 |
|
|||||||||||
|
1807 |
0 |
|
|||||||||||
|
1808 |
0 |
|
|||||||||||
|
1809 |
0 |
|
|||||||||||
|
1810 |
0 |
|
|||||||||||
|
1811 |
0 |
|
|||||||||||
|
1812 |
67 20/24 |
|
|||||||||||
|
1813 |
0 |
|
|||||||||||
|
1814 |
0 |
|
|||||||||||
|
1815 |
46 15/24 |
|
|||||||||||
|
1816 |
0 |
|
|||||||||||
|
1817 |
0 |
|
|||||||||||
|
1818 |
0 |
|
|||||||||||
|
1819 |
0 |
|
|||||||||||
|
1852 |
1 255.24½ |
244 |
768.23.10 |
150 |
768.23.10 |
150 |
|
||||||
|
80 |
1 849.21 |
360 |
|
||||||||||
|
1853 |
1 912.6 |
372 |
1 768.5.5 |
344 |
1768.5.5 |
344 |
|
||||||
|
76 |
1 912.6 |
372 |
|
||||||||||
|
1854 |
1 949.18½ |
379 |
2 573.-.10 |
508 |
2573.-.10 |
508 |
|
||||||
|
109 |
3 257.20 |
634 |
|
||||||||||
|
1855 |
2 481.23½ |
483 |
3 137.9.10 |
610 |
3137.9.10 |
610 |
|
||||||
|
2 335.1 |
454 |
|
|||||||||||
|
1856 |
3 040.23½ |
591 |
2 052.14.10 |
399 |
2052.14.10 |
399 |
|
||||||
|
1857 |
3 570.-.- |
694 |
3 927.19.- |
764 |
3927.19.- |
764 |
|
||||||
|
1858 |
2 834.10.10 |
551 |
3 312.14.- |
644 |
3312.14.- |
644 |
|
||||||
|
77
1/3 |
2 352.22.- |
458 |
|
||||||||||
|
1859 |
3 689.19.- |
718 |
2 842.13.- |
553 |
2842.13.- |
553 |
|
||||||
|
53
1/12 |
1 559.9.- |
303 |
|
||||||||||
|
1860 |
0 |
|
|||||||||||
|
Bennebo |
|||||||||||||
|
Rött = |
Bennebo |
bergsmän |
|
||||||||||
|
Blått = |
Bergverks- |
relationer |
|
||||||||||
|
År |
Vinst från |
Blåsnings- |
Tillverkning |
Leverans |
Leverans |
|
|||||||
|
båda |
dygn |
Skp/centner |
Ton |
till Wirsbo |
till Wirsbo |
|
|||||||
|
hyttorna |
enl Nickebo |
enl Wirsbo |
|
||||||||||
|
Skp/centner |
Ton |
Skp/centner |
Ton |
|
|||||||||
|
1800-1820 |
86 5/24 |
|
|||||||||||
|
1854 |
|
||||||||||||
|
1855 |
150.10.- |
29 |
|
||||||||||
|
1856 |
|
||||||||||||
|
1857 |
|
||||||||||||
|
1858 |
5909.32.3 |
51
7/8 |
2 040.14.- |
397 |
|
||||||||
|
1859 |
62.13.- |
12 |
|
||||||||||
|
7 854,83 |
101 5/6 |
3 973.24.- |
773 |
|
|||||||||
|
1860 |
6 577,04 |
|
11 792,90 |
501 |
11 105,46 |
472 |
11 701,90 |
497 |
|
||||
|
92 1/6 |
3 796.-.- |
738 |
|
||||||||||
|
1861 |
5 963,72 |
15 450,69 |
657 |
15 357,05 |
653 |
15 357,05 |
653 |
|
|||||
|
114 1/8 |
21 528,00 |
915 |
|
||||||||||
|
1862 |
9 484,64 |
15 161,89 |
644 |
13 052,36 |
555 |
12 128,56 |
515 |
|
|||||
|
9 788,07 |
11 762,50 |
500 |
13 446,60 |
571 |
13 446,60 |
571 |
|
||||||
|
1863 |
102
3/4 |
17 542,70 |
501 |
|
|||||||||
|
1864 |
4 982,61 |
16 357,10 |
695 |
16 272,05 |
692 |
9 197,70 |
391 |
|
|||||
|
122
5/12 |
22 097,30 |
939 |
|
||||||||||
|
1865 |
6 231,28 |
22 148,30 |
941 |
21 422,50 |
910 |
21 302,50 |
905 |
|
|||||
|
1866 |
5 406,59 |
20 644,00 |
877 |
20 175,60 |
857 |
14 696,60 |
614 |
|
|||||
|
1867 |
12 268,62 |
35 976,00 |
1 529 |
30 367,40 |
1 291 |
20 588,50 |
875 |
|
|||||
|
232
5/6 |
42 202,90 |
1 794 |
|
||||||||||
|
1868 |
11 560,07 |
26 284,05 |
1 117 |
19 722,85 |
838 |
14 437,60 |
614 |
|
|||||
|
1869 |
0,00 |
23 816,00 |
1 012 |
23 697,65 |
1 007 |
17 697,65 |
796 |
|
|||||
|
1870 |
14 471,01 |
27 772,05 |
1 180 |
39 136,20 |
1 663 |
27 925,75 |
1 257 |
|
|||||
|
1871 |
13 937,49 |
25 446,30 |
1 081 |
25 308,00 |
1 076 |
25 308,00 |
1 139 |
|
|||||
|
1872 |
37 433,37 |
34 492,60 |
1 466 |
26 719,30 |
1 136 |
26 719,30 |
1 202 |
|
|||||
|
1873 |
16 995,71 |
29 654,00 |
1 260 |
27 961,00 |
1 188 |
22 961,00 |
1 033 |
|
|||||
|
1874 |
15 708,35 |
707 |
|
||||||||||
|
1875 |
6 456,60 |
291 |
|
||||||||||
|
1876 |
4 458,45 |
201 |
|
||||||||||
|
1877 |
0,00 |
0 |
|
||||||||||
|
|||||||||||||
Anmärkningar
Bergverksrelationer fattas för 1862, på 1870-talet får inspector Dahné
lämna relationer för Nickebo och Bennebo som i Wirsbos relationer anges
tillhöra Wirsbo. Avvikelserna mellan relationerna och Nickebos bruksbokföring
kan möjligen förklaras av att Nickebos blåsningar flyttats till Bennebo hytta
från 1860 och att Wirsbo1870-1871 köpt från de bergsmän som blåste i Bennebo.
Jag kan inte förklara varför leveranserna till Wirsbo från Nickebo inte är
samstämmiga alla år, 1873 kan möjligen differensen vara de 5 000 centner kapten
Hammarhjelm, en av Wirsbo Bruks intressenter, levererade 1874. I så fall skulle
också 1873 års utgående lager i Bennebo ungefär motsvara följande års
leveranser. 1852 levererade Bennebo till Wirsbo mest tackjärn av 15 hyttor.
Mellan 1853 och 1869 levererade inga andra hyttor än Nickebo och Bennebo
tackjärn till Wirsbo, bortsett från 1855 då Bennebos bergsmän levererade en
mindre kvantitet tillsammans med Olsbenning. 1870 kom tackjärn från Klingbo,
1871 från Olsbenning och 1872 och 1873 från Flik.
Dagkarlen Gustaf Andersson var född i Hed socken och arbetade
vid Nickebo under Wirsbotiden, anställdes 1852:
Dagkarlen äldre (det fanns
en Unge dagkarl med samma namn) Gustaf Andersson i Nickebo Bruks Afräkningsbok
för 1864. Västanfors Hembygdsförenings arkiv.
|
År |
Fordran |
Skuld |
Dagsverken, antal |
Dagsverken, rdr/kr |
|
1851 |
- |
- |
|
|
|
1852 |
|
12.31.4 |
77 uppsättare 67 |
35.14.- 16.36.- |
|
1853 |
7.4.6 |
|
48 uppsättare 28 rostugn 235 ¾ 19 qvins |
22.-.- 11.32.- 58.45.- 4.36.- |
|
1854 |
44.7.4 |
|
63 uppsättare 251 ½ |
55.6.- 142.46.4 |
|
1855 |
78.26.6 |
|
71 rostugn 256 3/4 |
59.8.- 150.38.8 |
|
1856 |
82.42.6 |
|
60 ½
malmkrossning 231 |
50.20.- 145.9.- |
|
1857 |
67.7.2 |
|
59 ½
malmkrossning 235 ¼ 6 qvins |
49.28.- 150.39.8 2.2.- |
|
1858 |
48.29.4 |
|
20 rostning 260 1/4 |
24.8.- 166.14.8 |
|
1859 |
57:30 |
|
20 rostning 230 ½ |
16:80 132:98 |
|
1860 |
|
8:40 |
293 ½ |
172:- |
|
1861 |
|
14:81 |
4 ½ uppsättare 272 ½ |
3:78 162:64 |
|
1862 |
|
12:65 |
3 rostning 273 |
2:52 168:72 |
|
1863 |
|
30:87 |
280 1/4 |
165:97 |
|
1864 |
|
41:36 |
281 3/4 |
165:15 |
|
1865 |
|
39:13 |
21 rostning 263 1/2 |
21:- 154:11 |
|
1866 |
|
43:72 |
3 rostning 277 1/4 |
3:- 165:30 |
|
1867 |
|
5:87 |
276 1/2 |
166:99 |
|
1868 |
39:75 |
|
2 uppsättare 285 |
2:- 172:46 |
|
1869 |
54:70 |
|
288 ½ 3 gosse |
170:58 -:75 |
|
1870 |
43:49 |
|
291 |
172:42 |
|
1871 |
60:96 |
|
304 ½ |
180:91 |
|
1872 |
34:27 |
|
292 ½ |
175:29 |
|
1873 |
- |
- |
299 197 ½ sonen |
261:50 243:75 |
Under förvaltaren fanns en masmästare som
arbetsledare. Uppsättaren arbetade skift på masugnskransen och fyllde på
masugnen med råvaror, ungefär en gång i halvtimmen, ett ansvarsfyllt arbete.
Rostning och malmkrossning var inte lika svårt. 1873 är sista bevarade
avräkningsboken. Det året arbetade Gustaf vid den nyanskaffade lokomobilen, ett
ansvarsfyllt arbete, var kol- och malmmottagare, en förtroendeuppgift.
Afräkningsboken berättar: För tillsyn wid Byggnader och reparationer wid
Masugnen jemte Lokomobilens insättning med dess wexel 30:-, Tillökning
för 10 dygns skötsel af Lokomobilen 10:- kr.
1867 var gårdens skörd nästan
hälften av Brukets behov. Gustaf Andersson köpte 32 fot 5 kannor råg, 30.-
korn, 3.- malt och 4.- havre för 119:55 rdr, 2.- salt och 68 kg sill för 19:80
rdr. (En kubikfot rymde 10 kannor eller 26 liter).
Riksdaler
i 48 skilling och 12 rundstycken till 1858, därefter i 100 ören.
Ett skeppund tackjärn 194,5 kg
En centner = 42,5 kg
Källor
Antonsson, Bengt, Brukskamrerns Wirsbo (2009).
Eriksson, Owe och Fläcke, Anders, Hörnsjöfors
Bruk och Västerfärnebo – en berättelse om brukets och bygdens historia under
ett halvt årtusende (2008).
Kihl, Göran, Wirsbo Bruks egendomar i
Nickebo och Bennebo (Odaterad, 1960-talet?). (Otryckt, finns i Wirsbo
historiska arkiv).
Lennartsson, Tommy, Stenar bland nässlorna (1993). (Otryckt,
finns hos författaren).
Lundström, Brage, Bergs- eller järntullar och järnvågar
(2008). (Otryckt finns hos författaren).
Petttersson, Ing-Marie, Norbergs Bergslag.Atlas över Sveriges
bergslag (1994).
Tigerstedt, Örnulf, Kavalkad (Fagerstabrukens historia, del 5)
(1957).
Fagersta Bruks arkiv.
Wirsbo historiska arkiv.
Västanfors Hembygdsförenings
arkiv.