Bokföringsböcker

Capitalbok och Avräkningsbok 1900/1901
Capitalbok och Avräkningsbok 1902/1903
Kassabok 1903 - 1904
Kassabok 1908 - 1912

WB arkiv, plåtskåpet

Hängmapp med rubriken Fors köpehandling innehåller ett 20-tal avtal runt sekelskiftet 1800/1900, inte bara Forss. Ett kuvert med handlingar rörande 1929 års egendomsförsäljning.

WB arkiv, kartong 7

Flertal dokument angående fastigheter i Västerfernebo - Västervåla - Ramnäs.

Flertal dokument angående fastigheter i Västervåla - Ramnäs.

WB arkiv, kartong 8

1652/1730 Flertal fastighetshandlingar med köpebrev och gåvobrev, bland andra Baltahazar Marschalls köp av Gammelby, Köp av Norråhl. Jordebok från 1660? Med räntor från Gammelby och Näs, bland andra till Beata Leionhufvud.

Senast daterade handling i fascikeln är daterad 1769, vid slutet av september månad. Där anges (texten är här något normaliserad) att gränsen (Lineen) gick på norra sidan av Virsbo Bruks hemman i Norr Ål och Fernebo socken, emot Per Persson Böös skog; närvarande bemälte Böös och skogvaktaren Olof Lindhman vid Virsbo, Och gjordes början på östra ändan, vid Norr Åls åkergärde, därest det förstörda ändarået ånya uppsattes, tätt utanför gärdesgården. NB: vid denna linjegång, följdes 1716 och 1717 års delningskarta, över Norr Åls och Forss skogar, varefter linjen utstakades till Gersjön, därest en gammal ibleckad (?) tall står, men röset var förstört, som upprättades; emellan bägge desse nu upprättade rösen och i synrät linea, fants af gammalt, tvenne ledare, som ock litet förbättrades. Samma Linea Continuerades över sjön och efter Chartans anledning 175 alnar från sjölaggen(?) längre i väster, till det första knä på denne skillnad, varest gamla bleckningen var tydlig, men röset borta, varföre där även ett nytt röse med tvenne "wettare" uti uppsattes, som utvisar krokens storlek, hela linjen håller

Vid denna linjeuppränsning märkes att alla på sidorna stående större träd iblekades, på den sida som wetter åt linjen, och med 3ne "eller så kallade Wåskolor" (?) inhögges, att man därav kan finna på vilkendera sidan som rågången det står.

Copia
Extract af det Wärderingsinstrument som A:o 1701 är hållit öfver de i Fernebo Sockn belägne och under Hytterättighet till köp begärte Cronohemman.
Åhlbo. Cronohemman om 3 öresland som för detta År 1632 ? köpt till Frällse af Gref Magnus Brahe hawer änsedan det och till A:o 1688 warit possiderat, men då Kongl Maijt och Cronan hemfallit och åhr 1690 skattlagt efter nya Methoden ifrån 1/12 till 3/8 hemman. Åbors nu för tiden af Mats Ersson ...
Wästgiöthetorpet. ¼ Cronohemman utmed stora Kopparbergslandswägen belägit, är af ? Hr. Jacob De la Gardie och dess arfwingar under frälse wordit possiderat till A:o 1690 då igenom Reduction Kongl. Maijt och Cronan hemfallit, åbors för tiden af Bonden Anders Persson ...
Norråhl. 1 Cronohemman om 4 1/3 öresland, som åbos af Pehr ?son, hvilken kommit hit för 2 ½ åhr sedan efter den förre åbonn Mats Andersson, som för dess oförmögenhets skull det ej längre förestå och bruka kunnat, har för detta warit köpt till frälse af Kongl. Drotsen hr Grefwe Magnus Brahe, ? ? sedan det och till A.o 1689 än wardit possiderat och nu under Militien samt fendriken af Bergs Companiet ...

WB arkiv, kartong 12

1851 Ägobeskrivning från Norråhl inför laga skifte. Kaptensbostället beboddes av kapten, friherre H Falkenberg, 4 öresland av Silfverschiöldarna på Wirsbo, 1 öresland 7 1/5 pnningland av Eric Ersson, 22 4/5 penningland av Jan Persson, 1 öresland 2 penningland av enkan Anna Olsdotter och 1 öre 2 penningland av Per Jansson. Arealerna tyder på att Wirsbos gård var 3 gånger så stor som skatteböndernas och kaptensbostället var 3 gånger så stort som Wirsbos.

1855.12.03 8 handlingar om laga skifte för Norråhl.

WB arkiv, kartong 20

1770.07.23 Protokoll från rågångsbestämning mellan Wåhla, Karbenning och Fernebo socken.

1812.11.15 Lagfart för Sven Björkmans köp av Etöres-4penningland av Westergården i Norrhörende för Banco Rdr 1 333.16.-.

1814.11.22 Lagfart för Sven Björkman av köp av Pehr Hansson hemman i Norrhörende.

1848.08.02 Protokoll över hägnadsdelning mellan Westerby, Prästhyttan, Norr Hörende och Forss.

1885.05.28 Protokoll från Laga skifte med Sör Hörende, Forss, Finnbo och Wirsbo

1886.06.09 Undersökning om rätt till uppdämning i Gersjön och den skada uppdämningen medför, begärd av C F Norling för sitt eget och det arrenderade skogrika och statsägda kaptensbostället, eller hemman nr 3 i NorrÅhl.

1920.05.22 Utdrag ur utlåtande angående torrläggning av jord tillhörande Svarvarbo och Norråhl.

WB arkiv, Forss, kartong 21

Enskilda fastigheter 1600-talet

1869-04-27 Köpekontrakt, Carin Östman säljer Forss till Victor Hellström

1646 Transumt af Bergscollegiums förteckning, ursprungligen från 1646, över hamrar i Fernebo sochen:
Forss hammare med två härdar, skattelagd för stångjern 5 lispund. 1684 uppges 1 härd tillhöra Balthazar Marchal, ½ härd Hans Excellence Grefve Pontus (de la Gardie??) och ½ härd skatte en bergsman. 1687 uppges för Lämsmidian eller Forss hammare: 1 härd ägas av guvernören Gyllenstierna (tillika med Bjurfors hytta m m) och 1 härd av Hans Excellence Grefve Pontus de la Gardie.

1663 Jordebok för Forss sätesgård och dess underliggande gårdar.

1666.02.07 Protokoll från gränstvist mellan Prästtorp och Dunshammar

1667.02.07 Protokoll över tvist i Gunnilbo och Wåhla socknar mellan Ebba Brahe och Måns Christersson (i Ramnäs)?

1668.06.16 Specifikation…rågång mot Wåhla sochen?

1669 .09.28/29 Protocoll från … angående torp under Sörby, Bondfallet, Skommarbo och Finbo.

1680.09.22 Bergskollegium om Forss hammare

1689.03.09 Transumt ur Kungl Majt angånde metaller???

1689.06.01 Bergskollegiets resolution öfver Forss hammares kålfångst.

Enskilda fastigheter 1700-talet

1663 - 1777 förteckning över 25 dokument.

1702.10.02 Dom mellan Göran Mattson i Ösby och Fritz Ohlsson i Forss

1725.03.13 Bergscollegium genom Gustaf Juinck ?????

1740.04.30 ?????

1743.05.03 Bergskollegii protokoll ang Forss.

1743 - 1757 Förteckning över dokument, bland andra 1753, köp av Matts Perssons del i Forss smedja, 1753, delägande i hammarbyggnaderna i Forss, 1757, köpebrev för Brauner och Hans Mattsson, 1753, beslut om brukspatron Withfots ansökan om flytttning av 25 skp stångjern från Forss och 75 skp från Prästhyttan, 1689, Bergscollegii beslut om bibehållande av Forss smedja, 1750, Bergscollegii beslut om utökat smide.

1746.02.03 Eric Ersson i Bro betalar ????

1749.09-25 Eric Esberg, Fromholt Groth och Jacob Ramsell utreder Forss hammares kolfångst som uppgår till 712 stigar, vilket är 163 stigar mer än vad som åtgår till gamla och begärda smidet. Smedjan ägs av Pehr Efwerth med 4/12, Eric Olsson med 3/12, Hans Mattson med 3/12 och Mats Persson med 2/12.

1750.10.05 Bergscollegi angående smidesrätt i Forss hammare.

1750.06.04 Dom i Bergstinget med Gamla Norbergs Bergslag angående vattnets uppdämning i Lasjön. I domen finns brev från O Örngren 13 aug 1855 som anger att detta är enda dokument om Forss smedjas vattendrägt och tillägger att redan 1609 var Forss smedja ansedd såsom en urminnes priviligierad Werkstad.

1750.05.03 Tingsrätten?? Petter Efwerth, angående gränser.

1753.03.20 Tingsrätten avslår Maria Charlotta Ahlboms ansökan om ????

1753.04.30 Försäljning från M?? Jansson i Swarta av del i Lämsmedjan till Maria Charlotta Ahlbom

1760.10.02 om gräns mellan B J Brauners Sätesgård Forss, Frälsehemmanet Södergården och skattehemmanet Forss

1760.06.14 Kungl Majt bifaller Prästhyttans ödeläggande och flyttning till Högfors hytta. På dragande kall och embetets vägnar P Arnell.

1761.03.14 Tingsrätten Johan Rothof/Peter Efwerth/Birger Brauner ????

1761.10.29 Tingsrätten om ?????

1762..10.10 Angående rågångskarta mellan Forss och Norr Åhl/Svarvarbo.

1762.10.28 Tingsrätten om ????

1763 01.24 Tingsrätten godkänner Wittfoths & Königs fordran om 31 161kr 29 öre på Birger Johan Brauner/Maria Charlotta Ahlbom.

1763.06.02 om Brauner och Bohman

1764 Kungl Majt om B J Brauner.

1764.02.26 Birger Johan Brauner och Maria Charlotta Ahlbom säljer ????? till Carl Johan Drufwa

1767.04.15 om Carl Johan Drufwas köp av Forss.

1768.10.18 om mellanhavande från köpet av Forss mellan Brauner/Ahlbom och J Adlerberg

1769.04.15 om Göran Adlerberg och väg Seglingsberg - Forss.
1769.04.17 Kungl Majt angående skuld, Göran Adlerberg/ Anna Elisbeth Löwenhielm.

1769.10.23 Lagfart för Jöran Adlerberg för frälsehemmanet Lasiö och Albrektsbo.

1770.02.01 Likvidavräkning vid Carl Johan Drufwas köp av Forss.

1770.02-19 Om Brauners köp från Maria Charlotta Ahlbom av Fors.

1770.??.?? Kiöpecontract där Göran Adlerberg säljer Forss till Lars Polhammar för
RD 225 000.

1770.03.05 om Göran Adlerbergs försäljning till Lars Pohlhammar av Forss.

1770.03.05 Överenskommelse mellan Polhammar och Mårten Ekman.

1773.06.04 om gränser mellan Forss Bruk och Ersson i Forss.

1776.09.05 Avtal om väg mellan Lars Pohlhammar och Johan Ersson i Islingby/Hans Hansson i Wästerby.

1776.10.12 Tingsrätten dom mellan Lars Påhlhammar flera för åverkan på Forss skog.

1777.10.04 Tingsrätten om ?????

1777.10.24 Avtal melllan Lars Polhammar om ???

1778.10.15 Arrendekontrakt mellan Lars Polhammar och Olof Skogström över 1/8-dels hemman Skogbyn i Karbenning.

1779.09.21 Kiöpe-Contrct där Lars Polhammar säljer hemmanet Skogbyn i Karbenning med andel i Hästbäck hytta (Landfors?) med andel i Örbäcks Smedja till bergsfogden Olof Lundström för RD 333.16.-.

1780.09.07 angående ängslador i Västerfernebo???

1780.10.16 Köpeavtal där Lars Pohlhammar byter med Anders Hebbe skattehemmanet Wretaberg och Björsbo mot ett hemman i Forss varvid Hebbe betalar RD 960 RD specie.

1781 ??? Wangsbro tingsrätt: Lars Pohlhammars pantsättning av Fors ??

1781.10.04 Lagmansrättens dom mellan Johan Magnus Schenström och Lars Pohlhammar om Lasiö och Bro med Wretaberg.

1781.09.24 Dom i hovrätten? angående Lasiö.

1782.10.31 angående rågångar i Forss by.

1784.11.16 Beskriving av Ektorp?, Anders Hebbe, Hans Mattson i Forss och Hans Hansson i Wästerby.

1785.04.12 Arrendekontrakt mellan Lars Polhammar och Per Olsson i Bro.

1786.03.28 Tingsrätten dom mellan Lars Pohlhammar och soldaten Erich Liljeros med flera angående skog.

1786.10.20. Värdering efter aflidne Eric Pehrsson i Nystnäs,efterlefvande soldaten Matts Krans vid Sahlbergs Compgnie, Hans Forsberg och Kattrina, gift med Jan Hermansson. Tillgångar RD 45.22.8 och skulder 114.25.6.

1788.04.30 Övenskommelse mellan arvingarna efter Brukspatron Lars Pohlhammar, Lars Polheimer, Abr Kröningsverd, Magd Polhammar.

1788.06.13/23 Arvsavstående till Magdalena Grawe från Lars Polhammars barn Anna Elisabeth Polheimer och And Polheimer.

1789 Protokoll angående Catharina Mattsdotter med flera

1790.03.24 Tingsrättens dom mellan Magdalena Grave och Jöran Adlerberg om Catharina Mattsdotter.

1790.11.29 Dom mellan Catharina Ersdotter/Jan Hermansdotter i Nystnäs och Hans Mattson i Fors

1791.01.28 Gränsdragning mellan Lars Pohlhammars frälsehemman Lasiö och Johan Johansson/Anders Isacsson i Lasiö.

1791.11.29 Tingsrättens dom, Hans Mattson i Forss.

1792.10.17 Hovrättens dom Catharina Ersdotter med flera.

1793.02.23 om Kaijsa Ersdotter i Nystnäs och Hans Mattson i Fors

1793.11.27 Dom, Wangsbro tingsrätt angående Caijsa Ersdotter i Nystnäs

1795.10.27 Tingsrätten om Magdalena Polhammar förvärv av 1 öresland 6 penningland i Forss by.

1797.11 25 Tingsrättens dom mellan Magdalena Grave och Johan Persson.

1798.11.27 Dom, Wangsbro tingsrätt mellan Magdalena Grave och Pehr Matsson, Cherstin Ersdotter och Johan Persson

1854 o1855 Utdrag ur Delnings beskrifningarna vid Laga Skiftet öfver all ägarna till NorrÅhl. Wirsbo Bruk får flytta 2 ½ hemmans landbogårdar.

1903.09.07 2 protokoll från egostyckning i 1 ¼ mantal Sör Åhl och 2 mantal Norr Åhl.

Process 1700-talet

1682.02.27 Brukspatonerna Polhammar/Schenström, rågångstvist

1701.08.29 Eric Christiersson med flera angående Lasjö frälsehemman.

1762.09.25 om Matt Jansson i Kulltorp

1780.04-07 Storskifte

1781.10.06 Lars Polhammar och Magnus Schenström mot Lasjös egere, rågångstvist

1783.05.27 Lars Polhammar och Magnus Schenström mot Lasjös egare, rågångstvist

1783.06.20 Lars Polhammar mot Biörsbos egare

1785.09.02 om rotens soldattorp

1786.12.14 Lars Polhammar om egogränser?

9 stycken Laga syner mellan 1739 och 1798

Svårläst och mestadels gissat, 3 dubbletter

Wattenkraft och wattenrätter rörande Forss kvarn och såg m m

1698 Petter Gyllenhammar byter till sig gårdar i Västerfärnebo mot gårdar i Kolbäck, Sura m fl socknar

1613 - 1794 Utdrag af jordeböckerna rörande Fors kvarn för tiden 1613 - 1794.

1701 - 1855 Utdrag ur åtskilliga synehandlingar angående vattenrätter vid Forss kvarn och såg.

1875 - 1890 Processhandlingar i fyra särskilda, samtidigt hållna och med hvaranda nära sammanhängande rättegångar, nemligen

1. Strandegarnes vid Hörendesjön åtal mot Brukspatronen C F Norling, såsom egare af Forss kvarn och såg, för uppdämning i nämnda sjö öfver ett märke i stenen "Galten".
2. Norlings rättegång mot strandegarne angående rättighet för honom att dämma och betala dammrötesersättning.
3. Intressenternas i den på hemmanet Lugnet vid Sörålsbäcken belägna kvarn väckte åtal mot ofvannämnde C F Norling för det han pådragit luckorna i hålldammen till dess dammsjö Gersjön äfvensom rörande deras påstående att till Norling få betala dammrötesersättning.
4. Norlings åtal mot nyssnämnda intressenter för liden skada å sitt hemman Sörål genom deras uppdämning af Gersjön.

Söråls kvarnar och såg

1803.02.03 Köpekontrakt, hvarigenom egarna af hemmanen i Söderål och Norrål försälja de 2ne Kvarnarna och Sågen till Kronofogden Olof Janse på 50 års besittningsrätt.

1804.11.17 Tingsprotokoll, enligt hvilket ofvanstående hemmansegare ändrat försäljningen till Janse på everdelig besittning.

1808.03.30 Tingsprotokoll angående Wirsbo Bruksegares tillkännagifvande, att de för sitt hemman i Norrål icke varit med om den everderliga upplåtelsen till Kronofogden Janse.

Vattenrätt vid Forss

1749.09.27 Petter Efwerth som ägare till Forss och Joh Posse?/3Erik Olsson Jakob? Mattson?/Mats ? i Fors

1750.04.10 om Petter Efverths ansökan om vattenrätt, även berörande Prästhyttan

Värdering

1901.06.11 Allmän beskrifning öfver Fors Bruk tillhörande, kronan för inköp hembjudna marker …..

H Stuart och G Kuylenstjerna betecknar den mesta marken ha medelmåttig växtkraft. Virkestillgången uppskattas till 80 944 kubikmeter. Skogen är dåligt lottad med transportleder, inga flottleder, inga ordentliga vägar och vintervägarna till järnvägen i Ramnäs 2,7 mil, Engelsberg och Seglingsberg 1,8 mil. Kolet säljs till hyttorna i Seglingsberg, Engelsberg, Högfors och Karbenning med ojämna priser, under år 1900 mellan 18 och 30 kr per storstig om 40 hl. Timret sågas vid egen såg och säljs till goda priser till kringboende såsom reparations- och byggnadsvirke.

Eganderätter

1701.08.19 Protokoll öfver förrättad häradssyn öfver råskillnaderna emellan dels Häradshöfdingen Per Gyllenhööks och samtliga åboerna i Forss egor, å ena sidan, samt nämndemannen Per Matssons med fleres egor i Norrål, och dels emellan häradshöfdingen Gyllenhööks och Claes Prytz´ egor i Westerby-Kil, å ena sidan, och torparen i Muren, å andra sidan.

Grefinnan Beata Elisabeth Köningsmark omförmäles i protokollet såsom part.

1807 Beskrifning öfver Forss säteri med underlydande hemman och torp jemte deraf utgående skyldigheter. Fiske, kvarn och såg samt hammarsmide mam. Upprättad antagligen efter storskiftet i Forss by.

1835 Utdrag af Smides- och hammarskattelängden för Svanå och Forss Bruk.

1695: Smide 300 skp, sedermera upptaget till 400 skp utom frälserätten.
1788.11.12 Beslut om nedläggning om en härd, flyttad till Hörnefors.

1902.11.20 Köpekontrakt, hvarigenom Grosshandlaren Gust. Petterson i Falun försäljer till Trävaruhandlandena C F Lindström och Emil Karlström egendomen Forss med dertill hörande hemman och lägenheter för 325 000 kr.

1903.03.16 Lagfartsbevis för C F Lindström och Emil Karlström på förestående köp.

1903.12.05 Köpekontrakt och
1904.10.14 Köpebref hvarigenom C F Lindström och Emil Karlström försälja till Wirsbo AB egendomen Forss med dertill hörande hemman och lägenheter för 375 000 kr. Köpekontraktet omfattar samma fastigheter som Lindström/Karlström köpt.

WB arkiv, Forss, 1700-tal, kartong 22

11 rättegångshandlingar

1798-03-26 Kontrakt: Jonas M Hellström säljer sitt i Sörhörende by ägande hemman bestående av två öresland o tolf penningeland samt torpet fem penningeland …. Med Qwarn och Qwarnställe till fru Bruks Patronessan Magdalena Polhammar född Grave på Forss för RD 1 722.10.8.
1795.10.27 Kontrakt: Pehr Mattsson i Forss säljer …. till fru Patronessan Polhammar för RD 500 …..
1806.07.16 Kontrakt: Magdalena Grave --- Pehr Jansson --- Albrektsbo
1797.01.13 Arrendekontrakt mellan Magdalena Grave och Anders Jansson…
1796.07.1796 Kjöpekontrakt: Magdalena Grave genom Lars Polheimer (samma som kontrakt 1798.03.26)

1800-talet Processhandlingar rörande vattenkraft vid Forss och Lugnet:
1887.12.27 Svea Hofrätts dom där C F Norling, kärande, förlorade mot L G Grönlunds i Lugnet sterbhusdelegare, svarande. Norling hade ingripit i den uppdämningsrätt som svarandena hade i Gerssjön och som medfört att Lugnets qvarn och såg lidit vattenbrist 1882.

1757.02.01: Hans H Mattson säljer till sekreteraren … Birger Johan Brauner och dess kära fru ädla Maria Charlotta Ahlbom sin ärvda andel uti Forss hammare eller Lämsmedjan om 9 och 3/8 skp årligt smide med vattendräkt, byggnad och redskap.

1767.04.15 säljer Carl Johan Drufva till StatsCommissarien Wälborna herr Göran Adlerberg mot en köpeskilling om 212 tusen Daler Kopparmynt sin 1764 köpta Forss med Lasiö och Albrechts torp ….. I en afskrift anges Johan Adlerberg och att Drufva köpt av sekreteraren Brauner. Betalning sker med en rad reverser, bland andra 80 000 med Presidentskan Silfverschiöld. (Släkten Silfverschiöld gifte sig till Wirsbo runt 1780 och sålde 1873.)

1857 Hovrättens utslag beträffande olofligt vallande av kreatur. Bönder i Norbyn, Gunnilbo förlorar mot inspektor Kjellberg, Wirsbo Bruk.

1803.09.05 Värdering av häradshövding Waller av Forss sätesgård med hammare på begäran av brukspatron Polhammars änkefru, fru Magdalena Grave till 13 432:10.4 banco specie.

Värdering av Landsbergs lotten (6 ½ tunnland skog) 1807.08.29

1753.06.23 Bergskollegiums utslag om brukspatron Gustaf Withfots ansökan att till Högfors Bruk flytta 25 skd stångjernssmide ifrån Fors hammare och 75 skd ifrån Prästhytte hammare.

1753.05.17 Lagtima bergsting. Fru Maria Charlotta Ahlbom, Eric Olsson, Hans Mattson och Mats Persson angående deltagande uti hammarbyggnaden vid Forss hammare.

Laga höstting i Vagnsbo härad angående att förbättra och iståndsätta vägar i Mälby, Wästerbykil och Hedåker.

1741.03.31 Laga vinterting i Vagnsbo härad där kapten Petter Efvert instäms av Forss hemmans åbor att få utnyttja till husbehov Forss säteri underliggande mjölkvarn.

1780.05.29 Urtima Vagnsbo häradsrätts dom angående storskiftesdelning.

1790.03.24 Vintertinget i Vagnsbo härad angående rågångar i Lasjö frälsehemman.

1786.03.28 Vintertinget i Vagnsbo härad. På sin svärfaders, brukspatron Lars Polhammars vägnar, uppvisade kapten Abraham Zacharias Kröningsvärd en karta över rågången emellan Lars Polhammars skattehemman Bro och Mälby by…..

1786.03.28 Vintertinget i Wagnsbo härad. Brukspatron Lars Polhammar beklagade sig över för litet vite vid åverkan på skog….

1785.09.10 Ting i Wagnsbo härad. Rågångstvist mellan Lars Polhammar, hemmanet Bro och Mälby

1780.10.24 Dom. Storskifte med ägarlängd för Westerby Kihl, Örjansgården, Lasjö, Bro Wretabergshammaren och Björsbo.
1780.05.31 Ting i Wagnsbo. Storskiftesdelning i Lasjö, Bro med flera.

1780.11.09 Skrivelse till hovrätten angående råskillnad i Lasjö, Bro med flera.

Rättegångshandlingar 1800-talet Albrektsbo och Lasjön

1826.11.27/28 Laga syn 1/8 mantal Sätertorp tilhörig S Björkenstam. Afträdande Mats Janssons änka Stina Olsdotter. Tillträdande Anders Nord. Brist 223.11.-.

1826.11.06 Laga syn 1/8 mantal Sätertorp tilhörig S Björkenstam. Afträdande Anders Nord Tillträdande Mats Andersson i Fadasbo. Brist 229.47.2. Nord uppges ha erhållit bristen i förra synen, 89½ som därför inte avräknas. Inventarierna i detta fattiga hus värderas till 104.24.- och de togs som säkerhet för Herr Lagmans fordran.

1826.10.03 Laga syn i Albrektsbo under Fors Bruk. Afträdare Per Jansson. Tillträdande Anders Larsson i Larsbo. Brist 149.40.-

1839.11.07 Utmätning hos Mats Jonsson i Lasjö för lagman Björkenstam med fleras räkning om totalt 263.30.- Tillgångarna var större, bland andra 2 hästar, 3 kor, 4 ungnöt, 6 får och 4 grisar. Det blev auktion 1840.01.21 som gav 447.24.-. Synebristen 237.-.- med mera gjorde att fordringsägarna inte fick allt de begärde.

1840.06.01 Sven Björkenstam lagsöker Landbonden Anders Larsson i Albrektsbo för en skuld om 147.32.- Husesynen gav en brist om 142.12.-, totalt 285.44.-. Tillgångar om 298.16.- belades med kvarstad.

1842.08.12 Laga af- och tillträdessyn hos avlidne bonden Per Erssons änka, numera gift med Johan Norin, på ½ mantal frälse i Lasjö tillhörig lagmannen S Björkenstam. Synen slutade på 202.42.-. (Fullständig förteckning finns på sid 64 i "Hörnsjöfors Bruk" av Owe Eriksson och Anders Fläcke, utgiven 2008.)

1842.03.02 Protokoll hållet vid auktion hos Johan Norin i Lasjö. Lagman S Björkenstam köper de mesta värdefulla, bland annat två hästar för tillsammans 345.-.-. Totalt säljs för 513.10.- varav till Björkenstam 451.22.-. Avräkning mellan Björkenstam och Norin. (Fullständig förteckning finns på sid 66 i "Hörnsjöfors Bruk" av Owe Eriksson och Anders Fläcke, utgiven 2008.)

Herr Lagman Björkenstams På Forss inrop hos J Norin i Lasjö den 2 mars 1842 Att betalas den 1 augusti samma år specificeras till 451.22.-

WB arkiv, Forss, 1800-tal, kartong 23

Ekonomiska redovisningar

från Olof Janses till Magdalena Grave och Sven Björkenstam angående Sör Åhls Tull Qwarn (= Lugnets kvarn) för åren 1809 - 1828. Av redovisningen framgår att Magdalena Polhammar betalade 1 200.-.- den 1 maj 1806.

Landbonden Jan Jansson i Albrektsbo. Fordran 1 845.10.06 specificeras.

Värderingar:

1801.09.15 Magdalena Grave beskriver Forss.

1803.11.14 Magdalena Grave pantförskriver Forss till Kongl Ordens Gillet.

1803.09.5. Häradshövding P Waller värderar för brandförsäkring Magdalena Graves Forss till RD 15 313.43.6.
Forss med inkomster från Åker, Äng, Skog, Fiske, Mjölqwarn.
Frälsehemman
Lasjö, Forss by,
Skattehemman
1/4 dels hemman Albrektsbo
¼-dels Bro
Forss by.

1803.09.15 Häradshövding P Waller värderar detaljerat på 18 sidor tre byggningar, Caractersbyggning, nyupsatt 1780 af moget talltimmer i två våningar, 41 ½ alnar lång, 22 ½ alnar bred och 11 ½ alnar hög täckt med brutet tak, 11 rum och mjölkhvalf. RD 1 419.44.8.
Flygelbyggning, upsatt på 1760 af moget talltimmer, 22 ½ alnar lång, 14 ¼ alnar bred och 5 ¼ alnar hög. 5 rum, förstuga med trappa till vinden och contoir samt 4 kamrar, RD 273.37.-.
Flygelbyggning av outredd ålder af furutimmer, 22 ¼ alnar lång, 15 alnar bred och 4 ¾ alnar hög. 6 rum, förstuga med kök och 4 kamrar, 2 Contoir, ett från förstugan och ett i en kammare. RD 187.47.6. Tillsammans 1 881.33.2 Värderingen finns i 2 exemplar.

1806.03.24 Skuldebrev utfärdat av Anders Hansson och Kajsa Ersdotter, Nystnäs.

1812. Förteckning å de Inventarii, Persedlar som icke tillhöra kjöpe-afhandlingen af Forss egendom, vid Herrn Lagman Björkmans tillträde den 14 mars 1812 och hvilka äro följande:
Jern i StångjernsWärket, smidesjern, kohl, stångjern, verktyg, kreatur i lagården, mjölqwarnstenar sågtimmer, den nyuppsatte Soldatens Persedlar m.m.

1812. Förteckning å de inventerier, som enligt köpecontractets lydelse, egentligen tillhöra Lagmannen ….Sven Björkman vid tillträde av Forss …. Den 14 mars.
Härdjärn och järn i Stångjernshamrar, diverse inventarier vid Stångjärnswerket, Redskap som smederna ansvara för, Kjör- och ÅkerRedskap, Brandredskap, I Bränneriet och Brygghuset, Boskaps - Kreatur, Getter och bockar, Får, Qwarnens inventarier, Sågens inventarier, Klen-Smedje-Redskap, Fiske-Redskap, Hästar, Såg-timmer, Lång-timmer.

1815 P Waller utrönar på begäran av Sven Björkman vilka inteckningar som besvärar Forss.

1826.12.08. Enligt Sven Björkenstams begäran att uppteckna Jan Jacobsson i Lasjös hela egendom, och den med qvarstad belägga, på grund av fordran om 1 007.44.-. Värderingen blir 725.-.-.

Smidet vid Forss

1804. Protokoll från Bergmästar Ämbetets Gust. Joh. Juinks besök på Forss med anledning av Magdalena Polhammars ansökan om utökat smide till 450 skp. Koltillgången undersöks noga.

1804 Brev från Gust Johan Juink angående ansökan om 450 skp smide.

1807.06.02. Bergscollegiiet angående begäran att få flytta den förstörda Prästhytte smedjas smide, 50 skp till Sven Björkenstams Lämsmedja som därefter skulle priviligieras för 190 skp, och 145 skp med hälften var till Olsbennings Öfvre och Nedre Bergsmanshammare.

1846.08.06 Bergmästare Abramham Hülphers rapport från besök vid Rosshytte bergsmanshammare för eventuell hitflyttning av smide från Prästhytte bergsmanshammare.

1859.06.01 På begäran av Forss egare intygas att Byggmästare Fernling vid sågning och malning vid Westerby werk begagnade vattnet så illa att det blev brist vid Forss stångjernssmedja. Förre smeden Anders Forsell från Boda.

1859.10.20. Bergmästar Embetet ger Bruksegaren Fr. Ax. Östman oinskränkt tillwerknings- och wågföringsrätt från och med innevarande år vid Forss Bruk.

Arrende kontract

1803.04.19. Magdalena Grave upplåter 22 ½ penningland i skattehemmet Forss till Eric Mattson.

1820.01.17. Sven Björkenstam arrenderar ut ¼ dels hemman Prästhyttan till Jan Mattson. Arrendet upphör den 14 Mars 1825 på grund av Jan Mattsons obestånd.

1826.01.04 S Björkenstam arrenderar ut ¾-dels frälsehemman om 2ne öreland Albrektsbo till Anders Larsson

1845.06.07. LandshöfvdingeEmbetets Dom om avflyttning från Forss av arbetaren Adolf Zetterlund med sitt husfolk. Hustrun delgavs domen.

Laga syn

1806.05.08. Fru Magdalena Graves tillträdande arrendator landbonden Izac Andersson från Häggebäcken och afträdande landbonden Per Olsson på ¼-dels skattehemman om ett öresland - 6 penninge i Forss. Brist 27.8.-. Per Olsson hade under åtta år avhjälpt brister om 85.26.8 och bristerna behövde han ej betala.

1806.05.08. Fru Patronessan Polhammars tillträdande landbonde Per Olsson och afträdande Olof Ersson på 3 öresland i Forss. Brist RD 43.47.8.

1807.08.31. Fru Magdalena Graves tillträdande arrendator Jan Larsson på Nystnäs. Bristen värderas till 25.39.6.

1814.06.03. Sven Björkenstams hemman Prästhyttan. 374 Helgiltiga, 300 Halfgilda och 359 famnar Kasserade Gjärdesgårdar. 491 Helgiltiga, 568 Halfgilda och Kasserade famnar Diken.

1816.10.28. Lagman Björkmans tillträdande arrendator drängen Anders Persson på Hagby i Norr Hörende. Bristerna är ej summerade.

Utmätningar

1845.10.06. Utmätning hos landtbonden Jan Jansson i Albrektsbo för obetalda arrenden, 105.32.- och brist vid laga syn 447.45.4. Utmätt egendom uppgick till 206.-.-.

Auktioner

Sven Björkmans ca 70 inrop på auktion i september 1812 på W. Fernebo Prostgård uppgående till 745.6.-.

Sven Björkmans ca 80 inrop på auktion den 6 och 7 oktober 1812 på Forss uppgående till 243.2.7.

Lagfarter och köpebrev

1802.11.12 Tvist om skogslott med Matts Jansson i Hedåker.

1803.03.16 Magdalena Polhammar byter till sig 22 ½ penningland i Forss by mot ett öresland i Bolandet af Anders Nilsson och betalar RD 222.10.8 i mellanskillnad.

1806.11.26 Eric Mattson i Forss köpt för 44.21.4 nio penningland …………

1807.11.26 Försäljning till sochneskräddaren Mats Jansson mina på Hedåkers ägor efter mina föräldrar ärfvda 5 1/3-dels penningland hus och jord uti Westerby för 1 500 Daler eller, åttatio
åtta Riksdaler 42 skillingar 8 runstycken. Cattarina Pehrs.

1807.11.?? köper Magdalena Grave från dödsboet efter Eric Pehrsson i Nystnäs genom Jan Hermansson Eric Perssons gård.

1807.11.27 Fru Patronessan Polhammar

1809.04.06 Jan Jansson i Vesterby

1810.04.04 Unga Jan Jansson i Rotfallet, Folkärna köper för 2000 RD af unga Matts Mattson i Rosshyttan 1 öresland 4 penningland i Norr Hörende Wästergården.

1811.04.06 Matts Jansson i Vesterby

1814.02.07 Exekutiv försäljning av Anders Hanssons ägandes ¾-dels hemman Presthyttan. Sven Björkman ropade in för RD 757.1.5. Det hela överklagades av Anders Hansson till Landshövdingen.

1816.05.06 Sven Björkman köper ett öresland 10½ penningland eller 9/32-dels skattehemman i Fors by av aflidne nämndemannen Matts Ersson i Forss bys omyndiga dotter Stina för RD
2 250.

1817.04.25 Lagmannen Sven Björkman köper av Johan Pehrsson ett fjärdedels skattehemman om 2 ½ öresland i Söder Hörende 3 200 RD.

1826.09.11. Anders Andersson överlåter till Sven Björkenstam för 40 RD banco besittningsrätten till den torplägenhet han övertagit från soldaten Götberg

1847.12.18 Lagfart för Sven Björkman å ett öresland 10½ penningland i Forss by, köpt av Anders Pehrsson i Muren.

Övrigt

1803.10.15 Häradshöfvdingen P Waller intygar att Magdalena Grave visat upp 7 åtkomsthandlingar till Forss melllan 1770 och 1802.

1805.09.19 Häradshöfvdingen P Waller intygar att Magdalena Grave visat upp värderingar av Forss uppgående till RD 15 313.43.- upprättad av Bergmästaren von Engeström 1804.12.11.

1807.08.31.Gränsprblem vid soldaten O Götbergs torp.

1821.10.20 Gränsproblem vid Presthyttan.

1858.07.01 Avskrift av förbindelse

Som Mjölnarlärlingen Eric Carlström från Långsjöby i Karbenning socken genom hans oförsiktighet blef, uti Forss Qvarn den siste januari månad, så illa skadad uti ena handen att han genast måste afföras till Lazarettet i Västerås där handen aftogs och hvarefter han för läkandet vistades uti 121 dagar, hvarför räkning ankommit från Lazarettssysslomannen M Sellig på RD 60 och 10 öre riksmynt så förbinder jag, hans fader, mig att låta ofvanberörde min son återkomma i tjenst till Byggmästaren C J Bergqvist vid Forss och tillåta Eric vara hos Bergqvist så länge det fordrar till dessa RD 60 och 20 öre blifva afbetalda, och äger Byggmästare Bergqvist pröva huru fort detta kan gå, allt efter som Eric kan genom duglighet fullgöra denna afbetalning. - Jag dess fader vill likväl så fort jag kan, efterhand, göra afbetalningar i contanter, så att ifrågavarande skuld ju förr dessto heldre blir betald. -
Emellertid har Byggmästare Bergqvist lofvat att genom Br Patron Östman liqvidera Lazarettet. -
Per Carlsson i Långsjö

1863.02.10 Rågångs- och Rösebeskrivning öfver egorna till Forss med hemmanet Sätertorpet.

WB arkiv, kartong 24

1800.10.8/9/10 granskades Forss torp efter kallelse av Magdalena Grave
Sätertorp, torpare Eric Sörbom 4.- tunnland åker och äng
"-" torparen Mats Jansson 20,19 tunnland åker och äng
Fattasbo gamla Pehr Olsson 7.28 tunnland åker och äng
Wästra Fattasbo torparen Jan Jansson 7.30 tunnland åker och äng
Werlingsmyran torparen Olof Ersson 9.12 tunnland åker och äng

1851.02.27 Protokoll från sammanträde med kommitten för Wagnsåns sänkning. Notarien Herr A F Polheimer på Forss fick rättegångsfullmakt. Vid protokollet baron H Falkenberg.

1853.10.12 Beskrifning öfver Wattendraget mellan Fors och Svanå Bruk jemte den vattensjuka terrängen deromkring. Fors egor hade 66.22.5 tunnland av totalt4 270.4.2. Det fanns 115.20.2 tunnland fräkenslogar i sjöarna, däraf inga under Forss.

1857.08.19 Utdrag ur uppgift om översvämmade arealer i Vagnsåns i Väster Fernebo. Totalt
2 578.11.2 tunnland, därav Forss 66.22.8.

1857.07.28 Protokoll från sammanträde med kommitten för Wagnåns sänkning på Forsby Gästgifveri. Vid protokollet Fr Ax Östman.

1895.11.30 Villkor för aktieteckning i den föreslagna järnvägen Krylbo - W Fernebo - Kolbäck med stationer vid N Sahlbo, Kyrkan, Sutarbo och en enklare hållplats vid Häggebäcken

1903.01.19 Lagfartsbevis för CF Norling, ägare av ¾ del av Forss, Gerda Maria Norling för 1/8 del av Forss och Anna Fredrika Norling, gift med Carl Forsberg för 1/8 av Forss. Ägandet grundar sig på fastebrev för Amanda Elisabeth Malmström 1873.04.04 och
arvskifte 1903.01.05.

WB arkiv, kartong 25

Flera handlingar om lösöreköp i Västerfernebo.

1828.11.16
Afskrift

Utdrag af Domboken hållen å Lagtima Höste Tinget med Wangsbro Härad uti Tings och Socknestugan vid Wester Fernebo kyrka den 22 November 1828.

S.D. Genom Commissarien och Länsmannen N. Wallén blef, under anhållan om stadfästelse inlämnad en Byordning till vinnande af ordning och skick samt till lättnad i Hemmanens skjötsel hafva vi underskrifne Norråhls hemmansägare och brukare efter öfverläggning och plägat samråd öfverenskommit och stadgat, att följande §§ skola tjena oss till orygglig efterlefnad.

§ 1
I Norråhs By som består af Tre Hemman om Aderton och ett Tredjedels Öresland utväljes årligen en By Ålderman och Tvenne Bisittare af Jordbrukande Husbönder i Byen. Hvar och en Husbonde är skyldig att emottaga det således af Byamännens förtroende honom uppdragne hvärf och får sig det i intet fall undandraga. Åldermannen kan med eget samtycke tvänne och flere år efter hvartannat väljas; men Bisittarena skola ovillkorligt ombytas hvarje år. Ombytet sker vid Nyåret. Åtta dagar förut sammankallar Åldermannen Byamännen till vahl, då alla Husbönder böra vara personligen närvarande, den som har laga förfall lemnar en skrifven vahlsedel. Den sig försummar infinna eller vahlsedel lemna botar Sexton skillingar och vahlet företages af de närvarande. Såväl vid detta valet som vid alla andra Beslutsfattande skall minst Fem Husbönder (Åldermannen och Bisittarna inberäknade) vara närvarande.

§ 2
Åldermannens skyldigheter och åligganden:

1. Att efterse det denna Byordning noga efterlefves.

2. Med Bisittarenas biträde vårda sig om Byens enskilda angelägenheter, hvilka i de följande §§ noga skall bestämmas.

3. Att med Budkafle sammankalla Byamännen då han det för nödigt finner eller derom af någon Bygranne anmodas.

4. Waka öfver ordning och skick i Byn, så att Hus och hemfred äges af hvar och en dess inbyggare.
Dessutom skall han sjelf på det nogaste efterlefva hvad denna Byordning utfäster. Försummar han att beifra ett bevisligen honom tillkännagifvet öfverträdande, deremot, böta första gången dubbelt bot, mot det förbrutne, andra gången fyra dubbelt, och tredje gången vara afsatt från Åldermanskapet, då genom lottning en af Bisittarena Befattningen öfvertager. Då Ålderman till eller afsättes, kungöres sådant första derpå följande Söndag, hvarom den blifvande Åldermannen går i författning. Bisittarena äga att gå Åldermannen tillhanda i ofvansagde åligganden samt dessutom biträda honom vid Besigtningar och Syner. I Åldermannens frånvaro öfvertages genom lottning en af Bisittarena hans befattning.

§ 3
Sammankallandet till Bystämman sker med Budkafle, som Husbonde från Husbonde fortskaffar utan det ringaste uppehåll, vid, bot första gången af åtta skillingar och sedan dubbelt upp. När Budkavlen således till grannarnes sammankallande omlupit, återkommer den till Åldermannen, där varje Husbonde, som ej af Laga förfall är hindrad (hvilket då af någon hemmavarande tillkännagifves) sig genast inställer. Blifver någon från vanlig Bystämma frånvarande utan anmält laga förfall böte åtta skillingar, sker det flere gånger och af tredsko, böte hvarje gång dubbelt. Skulle någon af Byamännen vara nog obetänksam, att vid sammankomster, med otidigheter i ord eller åthäfvor, angripa Ålderman, Bisittare eller någon af grannarne, eller utbrista uti grofva Eder och svordomar eller finnas öfverlastad af starka drycker, böte Tjugofyra skillingar för hvardera brottet. Lag samma vare om någon af Byamännen den andra inom Byn öfverfaller eller finnes af starka drycker så öfverlastad att oljud och allmän förargelse deraf åstadkommes. Om någon af Husbönderna så Laglöst kunde förfara att andre vid Bystämma med hugg och slag öfverfalla, böte derföre En RD utom hvad allmänna Lagen för sådana förseelser utsätter.
Bystämman hålles alltid hos Åldermannen eller den hans tjänst förrättar. Till Bystämmor af den allmänna Beskaffenhet, att de äfven kunna röra afgårda Svarfvarbo Åboer, instämmes minst Tjugufyra timmar förut då timtalet för sammankomsten äfven utsättes. Budkaflen består af en så mångsidig träklubba, som grannar finnes i Byn (7.) med hvar och en Husbondes namn inskuret. På skaftet inskäres Budkafle för Norråhls By.

§ 4
Husbönderne avsvara hvad ordningen inom Byn vidkommer för sitt husfolk och för dem som på ägorna bo; sak samma vare med det ohägn deras kreatur förorsaka. Husbonde äger dock af den Lön Tjenstefolket åtnjuter, godtgöra sig för de böter han för dem nödgas utbetala, Hus och Tjenstefolkets böter vare hälften mot hvad föregående § för de där uppräknade förseelser utsätter. Sak samma vare med de på ägorna boende. Då såväl Ordning som Husböndernas egen nytta fordrar, det deras husfolk på arbetsdagar i ordentlig tid begifva sig till hvila för att muntre och vederqvickte till sitt arbete dagen derpå åter uppstå, borde derföre ej något förbud behöfvas, men som erfarenheten tyvärr visat, att okynnigt och öfverdådigt Tjenstefolk såväl arbets- som Helgdagsaftnar och nätter, med stoj och skrik, ofta med öfvervåld, öfverfallit eller stört andra i sin hvila, åligger det Husbonde att varna sitt folk för sådant ofog, hvarföre den felaktige första gången straffas med böter af åtta skillingar och sedan fördubblade andra och tredje gången; men fortfar den felaktige, det oaktadt, med samma förseelser, afstraffe Husbonde honom med tjenlig husaga i Byamännens närvaro.
Är den brottslige af starka drycker öfverlastad, böte dessutom derföre. Främmande som kunna störa ordning och nattro i Byen, tillsäges af Åldermannen i vittnens närvaro, att antingen förhålla sig stilla eller lemna Byen, i motsatt fall stånde de honom till svaromål vid första pågående Laga Ting, i händelse Målet ej är af den grofva beskaffenhet, att Extra Ting derom kan blifva förordnat.

§ 5
Som öfverlastandet af starka drycker vanligast är ordsaken till de fläste brott mot samhällsordningen, förväntas af Byamännens grannsämja, att de hvarken utan - eller mot betalning, dermed till öfverflöd pläga hvarandras Tjenste- eller Husfolk; den det gör, böte första gången Sexton skillingar och fördubblas böterna sedan för hvarje gång. Wid samma bot må ej heller till främmande personer som öfverlastade till Byen ankomma, Bränvin lämnas antingen mot eller utan betalning. Lönnkrögeri, om sådant af någon i Byn skulle, äger Ålderman att hos vederbörande Krono Betjente angifva.

§ 6
Om våren innan småkreaturen utsläppes, hålles Syn å grindar, led och gärdesgårdar, hvad felaktigt befinnes, botas inom den tid Åldermannen utsätter vid vite af fyra skillingar för hvarje dag och hvarje felaktighet, som deröfver fördröjes, böte dessutom fyra skillingar för varje kreatur, som genom försummelsen inkommer å det som hägnat vara skall, ersätta ock den lidande skadan dubbelt enligt Nämndemanna verdi. Kullblåst eller annars nedfallen gärdesgård kring ägor som hägnaden hållas, uppreses genast såfort ägaren derom blifvit underrättad vid Laga böter af en skilling per famn för hvad som kullfallen är, samt skadans ersättande på ofvannämnda sätt. Syn hålles äfven innan höstutsäde förrättas, å hägnaderne, så de äro i det skick att samma dag sådden begynnas, Gärdet kan vara hägnat. Wid desse syner efterses äfven afloppsdiken och Brotrummor, befinnes de ej i ändamålsenligt skick, utsätter Ålderman viss tid, innan hvilken de iståndsättes, vid vite af åtta skillingar för varje dag, som deröfver fördröjas. Den som med vett och vilja sönderbryter andras grindar, led, gärdesgårdar, plank, boddörrar, bärbuskar och plantor och Träd af hvad namn som helst, böte derföre inom Bylaget En RD samt stånde dessutom ägaren till Laga ansvar. Den som lämnar grindar och led öppna efter sig, böte fyra skillingar för hvarje gång samt ersätte den skada han derigenom vållat. Gärdesgård skall vara minst två och en half alnar hög med två alnar mellan störparen, stängd med tre hank, utom Ärttäps? gärdesgårdar, hvartill kan nyttjas vidjor. Afloppsdike skall vara minst Sex qvarter upp till Brotrummor, så att vattnet ej qvarhålles.

§ 7
I början af Martie och September Månader hvarje år, hålles, på den dag Ålderman finner lämplig Brand Syn då dag förelägges till botande af de murar, som anges osäkra. Behöfves någon Mur alldeles ommuras, utsättes dertill en längre tid än till mindre reparationer. Är ommurning eller reparationer ej till den utsatte tiden verkstälde, äga Byamännen i första fallet en så beskaffad mur nedrifva samt böte den försumlige dessutom Trettiotvå skillingar, i senare fallet böte Sexton skillingar för hvarje dag tills reparation blir verkställd.
Wid Brandsyn efterses äfven om några Tak äro af den beskaffenhet att Eldsvåda af dem kan befaras, då de vid samma bot och äfventyr, som för ommurning utstakat är, inom viss tid omlägges. Att ovarligt umgås med Elden, såsom att gå med stickbloss inom Byen, bruka bart ljus i Uthus och på vindar, m. m. förbjudes vid vite första gången Sexton skillingar och dubblas sedermera för hvarje gång.
Wid hvarje gård skall Brandredskaper finnas, bestående af en brukbar stege, om minst fyra famnars längd, en Båtshake med skaft om tre famnar vid vite af En RD och till den tid som framdeles utställs, förses äfven hvarje gård med en handspruta, antingen af koppar eller Bläck.
Alla de i desse §§ omnämnde Syner förrättas af Åldermannen, biträdd af Bisittarena på de tider då alla Husbönder kunna vara närvarande.

§ 8
Sädes- och höbärgningen på åkrar och ängar, som ensamt tillhöra någon Åbo, äfvensom på dem som ligga vid någon Laglig väg, kan slåtter och bergning börjas när ägaren det för godt finner; men ej må någon vid bot af Sexton skillingar och skadans ersättande, utan Åldermannens tillsägelse begynna med slotter och bergning der Åker och Äng äro gemensamme (såsom Klefven, Byängen och Myran). Åldermannen skall dock tillsäga om deras bärgande, minst fyra dagar förut på det tid må vara att utsätta och uppgå Råmärken, afslå vägar som leda till andras Tegar, samt tillställa arbetet. Sak samma vare äfven och med samma bot för sådden av gemensam Åker.

§ 9
Alt bete om våren å samfäldte ängar och i säde varande Gärden, är förbudet vid Åtta skillingars vite för hvarje kreatur. Wid samma bot och ersättande af andra tillfogad skada vare och förbudet att utan öfverenskommelse med grannarne, tjudra sina kreatur på desse ställen ehuru på egna lotter.

§ 10
Sedan de gemensamma Ängarna äro afbergade, får inga kreatur deruti insläppas förr än de fått stå några dagar och återhämtadt växt, samt innan grannarne derom öfverenskommit så väl om tiden när sådant må ske, som ock omantalet af kreatur efter öretal. Likaledes förhålles när Sädesgärdet om hösten blifver ledigt till betning, kreatur till lika antal på Öreslandet insläppas, undantagandes Får och Svin samt Gäss hvilka bland kreaturen ej äro inbegripne. Den kreatur öfver det antal han berättigad är, insläpper, böte Åtta skillingar för hvarje. Får, Getter Gäss och Svin, må ej i gemensamma ängar till bete insläppas, vid fyra skillingars vite för de trenne första samt Åtta skillingar för Svinen. Tvänne kor eller ungnöt räknas i bet, lika med en dragare då den är hela dygnet utur Betet.

§ 11
Om hösten må ej betas i Sädesgärdet innan marken tillfrusit, och det i Bystämman blifvit tillåtet, dock fall den som kreatur på brodden beta vill, låta valla dem, så de ej beta på andras Tegar, gör någon det, böte fyra skillingar för hvarje kreatur, samt tage dem genast från brodden.

§ 12
På Skogen må ej någon af Byamännen intaga främmande kreatur till bete vid bot af Tjugufyra skillingar stycket. Tager någon kreatur på bete i inägor, ansfvare för allt ohägn de åstadkommer, som för egna kreatur.

§ 13
Som okynnige kreatur tilldanas genom dålig stängsel, är det att förmoda, i händelse 6 § handhafves, ej sådane framdeles skola finnas vid Norr Åhl; men skulle någon granne sådane äga och skada af dem göras, böte ägaren derföre dubbla böter emot hvad stadgat är, samt ersätta dubbelt den skada de förorsakat. Den tid Gåsungarne blifva fullflugna, böra så på dem som de äldre ena vingen klippas, den det försummar, böte första och andra gången Åtta skillingar och Tredje gången de skada göra, vare de saklöst ihjälskjutne.

§ 14
De kör- och gångvägar, som finnes öfver inägorne (körvägen öfver både gården, vägen ner till Byängen, vägen till skogen genom Bygatan, vägen till Rosköln samt gångvägen öfver Lundbacken åt Norra gärdet) bibehålles och får inga andra upptagas utan jordägarens samtycke, vid vite af Åtta skillingar. Den gångväg som Sörgårds Hemmanet och Jan Ols tagit öfver Boställets Stenvret, må de fortfara att begagna tills det af Jordägaren blifver förbudit. Att köra med hjuldon öfver Myran till Forss, förbjudes vid Tjugufem skillingars vite innan Myran så hårdt tillfruset att hjulen ej inskära i gräsvallen; vid lika bot må ej heller nya vintervägar tagas öfver det i säde varande gärde, dock som Per Persson och gamla Per Jansson hafva ägor bakom Boställets Norra gärde, må de om vintervägar deråt med Boställsbrukaren öfverenskomma, när detta Gärde är i säde och utbuska vägen straxt om Hösten innan Snö kommer, annars vare samma stadgande äfven för dem. De vägar som ej äro delta böra blifva det och bör Svarfvarbo Åboarne anmodas deltaga i väghållningen öfver Norra Gärdet. Wägen genom Boställets hagar till Forss, skall med samlad hand i ståndsättas och underhållas. Wid Sexton skillingar vite skall hvar och en innan Snöfall blir om hösten, utbuska sitt vägstycke öfver båda gärdena. Så fort Gårgen och Myrorna blifva körbara om hösten, skall vägen med samlad hand blifva utbuskad så väl åt Hällby som från Gorden öfver Myran åt Forss.

§ 15
Roskölen vidmakthålles gemensamt så att Ökstock deruti kan inflyta. Hvar och en Ökstocksägare, skall deruti nedslå en påle med märke uti, hvar uti Ökstockarne fastlåses. Den som fastlåser sin Ökstock vid orätt Pål, eller begagnar olofvandes en annans Ökstock eller åror, böte derföre Åtta skillingar hvarje gång.

§ 16
Som Skogen är delt mellan Hemmanen, bör Rågångarne till undvikande af misstag, uppgås, samt uthuggas eller Blickas. Då någon af Byamännen tillåter främmande hugga på Skogen, bör han utvisa nejden der hyggstret skall göras; försummas detta och åverkan derigenom göres på annans lott, böte den som hygget tillät dubbla värdet af den grannen tillfogade skadan efter Nämndemanna värdi samt ersätte dessutom kostnaden för Wärderingsmännen.

§ 17
Svarfvarbo afgärda Åboar, som ej hafva sig tilldelt Skogslott skola enligt Skogsdelnings Protocollet af den 23 junii 1716, hafva sitt behof från Båhlby Skog, och har 1731 års Härads Dom sedermera stadfästadt sättet huruledes Hemmanen i proportion af sitt Öretal skall reparticera deruti, men som dermed ej alltid gått ordentligt till, utan Svarfvarboerne tagit sitt behof där dem närmast varit, utstakas härmed nu i stöd af det åberopade 1731 års Härads Rätts förliknings Dom att Svarfvarbo afgärda åboer, bekomma gärdsel, vedbrand och annan Gårdfång på följande sätt, nemligen
1ta Termin af två år från Sörgårds och Millangårds hemmanen
2ne Termin af två år från Capitains Bostället
3dje Termin af två år lika med första Termin.
4de Termin av trenne år från Capitains Bostället, och fortfares i samma proportion tills Svarfvarbo för sig tilldelt egen Skogslott.
Till redighets vinnande föres af Åldermannen en särskild uppsats i den ordning och hvilka år hvart och ett Hemmanet skog till ofvannämnde behöfver. Såg- och Långtimmer lämnas till Husbehof då derom serskildt anhålles, då det af Åldermannen i proportion af Hemmanens Öretal fördelas samt antecknas af Åldermannen i den särskilda uppsatsen. Wid utsyningen af alla dessa hyggen gäller samma förhållanden till rättesnöre, som § 16 utsätter. Innan Svarfvarboarne nu erhåller något bidrag af Såg och Långtimmer, bör först det af desse förnödenheter, som finnas inom deras egne hägnader tillgripas. Tillgriper Svarfvarbo Åboar Skog utan ägarens vetskap, böte derför hvad Skogs Ordningen och utverkade Härads Rättens förbud utsätter.

§ 18
Som enligt öfverenskommelse mellan Byamännen och i följd deraf gemensam utverkat Härads Rättens Förbud. Notdräkt i den Byen tillhörige andel af Sjön Gårgen är förbjuden, får ej sådan af Byamännen derstädes brukas, ej heller andra tillåtas vid vite nämnde Härads Rätts Dom utsätter, allt annat lagligt fiskande få i denna som andra på ägorna befintliga In Sjöar, vare Byamännen fritt och obetaget.

§ 19
Då Åldermannen det nödigt finner utsätter han i Bystämma dag då de till Byen ledande Körvägar skola lagas, hvarpå det af alla Bygrannarne på en gång verkställes, den det uraktlåter, böte Åtta Skillingar för hvarje dag öfver den utsatte tiden dröjes. Qvarnbron skall ovilkorligen nästa Sommar förses med nytt tak och ledstänger, hvarföre denna vinter virke dertill framköres, den det försummar böte En RD och underkaste sig att arbetet för lega göres, som af honom sedan skall godt göras. Wägstycket mellan Bron och Lugngrinden skall med samlad hand iståndsättas.

§ 20
Sedan Åldermannen sammankallat Grannarne och större delen af dem öfverenskommit om det arbete de då äro sinnade företaga till allman nytta, utsättes dag och timma det skall begynnas då ovilkorligen hvar och en med den utsatte hjelpen skall inställa sig, den det försummar böte fyra skillingar för varje timma han öfver utsatt tid dröjer. Kommer någon alldeles intet ock arbetet flere dagar skulle fortfara, leje där Ålderman annan karl i hans ställe och böte då den försumlige dubbel dagspenning. Ålderman eller i hans ställe någon av Bisittarena hafva uppsigt öfver hoparbete, som hafver allmän nytta till föremål. Hvad Skörd, slåtter och Sådd vidkommer, hafver hvar och en Husbonde sin rätt att sköta arbetet hvarom godt synes, endast han sig med sitt folk på utsatt tid och ställe infinner, försummar han det, hafver ingen rätt till ersättning om hans Åker eller Äng genom vägars tagande deröfver nedtrampas, på det den idoge och arbetsamme icke må lida i sitt arbete för den försumlige. Skulle någon i och för åkommen Sjukdom, nöd fattigdom eller någon annan oförmögenhet (som dock genast bör tillkännagifvas) ej kunna eller medhinna det arbete, som Byens nytta och angelägenheter fordra eller som kan hindra andra i sitt arbete, njute då hjelp af grannarne för skälig betalning eller ock helst med annat motsvarande arbete efter By Rådets beprövande, om han det åstadkomma kan, vägrar han af tredsko, böte Trettiotvå Skillingar och ersätte likafullt arbetet.

§ 21
Skulle någon af Byamännen vara frånvarande när de till Bystämma blifva kallade, bör någon annan sig ifrån gården inställa, för att höra i hvad ändamål de äro sammankallade, samt tillkännagifva Husbondens frånvaro, men äga ej någon röst, i händelse omröstning skulle fordras. Husbonden vare dock skyldig att vid hemkomsten hos Åldermannen genast efterhöra Bystämmans Beslutet. Uraktlåtes detta böte för hvardera försummelsen Åtta skillingar och vare sin rösträttighet i Saken förlustig samt rätte sig i alls efter det fattade Beslutet.
I Saker som angå hela Byalaget, men ej är af någon enskildt eller economisk nytta eller förut på Hemmanen delte, deltager alla Husbönder lika; men i saker af den beskaffenhet att de tillskynda Egendomarne väsendtelig nytta, såsom stängning och dikning, deltages efter Öretal.
I Byens allmänna angelägenheter gäller de fleste rösterna i tvistiga saker, men i economiska går omröstningen efter Öretal, hvarvid dock Boställsinnehafvaren icke äger att begagna de Ett och tvåtredjedels Öresland han äger, mer än de andra både Hemmanen, så att om den händelsen inträffar i mål af rent economisk beskaffenhet att Boställsinnehafvaren eller Brukaren är af motsatt mening emot alla Innehafvarne af de andra Hemmanen, saken blifver oafgjord och kan endast Laglig Domstol lägga Dom emellan.
Den jorden brukar äger rösträttighet och talan i Bystämmor: Mål som röra Jordägarens rätt skall arrendator eller Hälftenbrukare af honom uppvisa Fullmakt, hvarföre mål af denna beskaffenhet så lång tid förut böra tillkännagifvas att sådane hinna anskaffas.
Skulle fråga upstå om nya hufvud- eller aflopsdikens upptagning i gemensam myra eller Äng, deltager hvar och en, som deraf hafver bevislig nytta efter Öretal, ehuru dikningen måhända ej ginge öfver eller genom dess tegar. Ej må någon till hoparbete tvingas, som derutaf ej äger någon nytta.
Ett i Bystämma fattadt Beslut, gäller som Lag, såframt ej inom Sex Weckor Besfvär hos Landshöfvdinge Embetet blifvit bevisligen anfördt.

§ 22
Husbönderne underrätte sitt husfolk och på ägorne boende, om deras skyldighet att rätta sig efter denna Byordning, emedan föreburen okunnighet ej kan befria från erläggande af de häruti utsatte Böter.

§23
Ålderman och Bisittarena åligger det, att uttaga de böter, som för öfverträdelser mot denna Byordning stadgade äro; dock skall, innan böterne uttagas, den felaktige i Bystämma vara öfvertygad och öfverbevist om sin förseelse.
Är den botskyldige ej stadd med penningar att genast afbörda plikten, lemnas antingen pant, som på utsatt tid inlöses, vid äfventyr att annars på auction varda försåld, eller utsätte Ålderman tid, högst Fjorton dagar till vitets erläggande. Förteckning på de böter som falla samt Botgifvarens namn och anteckning, emot hvilken § af denna Stadga han brutit, föres av Ålderman.
Alla böter utgå i Bancomynt och redovises vid årets slut af den afgående Åldermannen, då han lemnar klubban till den blifvande, fortfar Åldermannaskapet hos samma person göres denna redovisning vid första Bystämma påföljande år. Böterna delas i Sex delar hvaraf Ålderman erhåller en, samt Bisittarena tillsammans en, och det återstående (Två tredjedelar) förvaras hos Ålderman till Byens framtida behof. När Summan hunnit växa till Ellofva RD. 5 sk. 4 rst. Banco utsättes den på säker hand till förräntning af den som då är Ålderman; utan Byamännens samtycke må desse penningar ej tillgripas.
Och vare all tractering genom desse medel för alltid förbuden; den förslag härom gör, böte En Riksdaler.
Uraktlåter Ålderman att uttaga förfallna böter, ersätte dem sjelf, samt böte dessutom Sexton skillingar för varje outtagen plikt.

§ 24
Denna By Ordning skall alltid vara förvarad hos Åldermannen, som är ansfvarig för att den ej nedsmutsas eller sönderrifves. Dessutom föres af Åldermannen en serskild Förteckning på ingångna böter samt en Förteckning som utvisar huru Svarfvarbo åboer erhållit fritt Skogsbehov.

Att denna Byordning i samdräkt och enighet af Oss blifvit öfverenskommen, intygas med våra Namns och Bomärkens undertecknande, som skedde i Norr Åhl den 16de November 1828.
Per (Bom:) Jönsson, för Capitains Bostället.
Isac Ersson.
Jan (Bom:) Ersson. för Sörgårdshemmanet.
gamla Per (Bom:) Jansson.
unga Per Jansson.
Lars Larsson.
Per (Bom:) Persson.
Namnens och Bomärkens egenhändiga tecknande; intygar Gregorius Adson Aminoff, Major. P O Spångberg.
Efter uppläsandet häraf, pröfvade Härads Rätten i förmåga af Kongl Resolutionen på Allmogens Besvär den 1 september 1741, skäligt denna Byordning stadfästa att, såsom Lag uti Norr Åhls By - Skrå, gällande vara.
År och dag som förr skrifvet står.
På Härads Rättens Wägnar
P Waller.

Norråls By består af 3 hemman eller 18 öresland hvaraf
Capitains Bostället är 1 Hemman - 10 öresland
Sörrgården under Virsbo - 1 Do - 4 Do
Mellangården - bebos af 4 Sjelfegna bönder består af 1 Hemman - 4 öresland.

WB arkiv, kartong 26

Lönereglering för prästerskapet i Västerfärnebo för 50 år från 1862. Forss ingår.

1874.02.21 C F Norling överklagar på kommunalstämman genom arrendator Hedberg i Norr Åhl debiterings- och uppbördslängden av formella skäl.

WB arkiv, kartong 27

1762.07.17 Tingshandling angående byggnadsskyldighet för Norråhl i Norns soldatrote.

WB arkiv, kartong 31

Forss järnstämpel finns i bok från 1845.
Reg nr 730, 1786 13/6. H.-st för stångjern. 190 skp privil smide varav 15 skp frälse.

WB arkiv, kartong 41

1916.10,01 Kostnadsfördelning av bron över kvarnbäcken i Sör Åhl. Wirsbo Bruk ansvarar för ungefär hälften.

1920 Herman Lagercrantz erbjuder Domänstyrelsen skogen i Norråhl och Söråhl.
Domänstyrelsen uppskattar den till 1 080 har produktiv skogsmark, värd 1 300 000 kr.